Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Överläkare Christian Scharenberg och Sjuksköterska Amanda Ahlin som fått stöd av Innovationsfonden för ett projekt som handlar om hemmonitorering för patienter med akut lyomisk leukemi. . Foto: Bild och Media/Skaraborgs Sjukhus

Tryggare vård när patienter med leukemi själva mäter sina värden

På Skaraborgs Sjukhus finns en grupp leukemipatienter som hemifrån själva mäter puls, kroppstemperatur, blodtryck och syresättning. Syftet är upptäcka infektioner tidigt. Men det har också visat sig att patienterna känner sig tryggare.

– När patienterna vårdas inneliggande tar vi ifrån dem mycket av deras självständighet. Att få ta sina mätvärden själv kan låta som något väldigt basalt, men patienterna både kan och vill göra detta, säger projektledare Amanda Ahlin.

Steget att komma hem från avdelningen efter ett tufft diagnosbesked och en inledande behandling är väldigt stort för patienter med akut myeloisk leukemi (AML).

Men faktum är att patienterna själva har efterfrågat att få vara hemma mer och också att få mer trygghet och stöd.

“Det känns som att ni kommer med mig hem. Det är tryggt att se att mätvärdena stämmer med den där känslan i kroppen, och när det inte stämmer med känslan i kroppen så kan jag bara höra av mig till er” är ett exempel på hur en av patienterna upplever det.

Ökad trygghet

Det är  Amanda Ahlin, sjuksköterska och Christian Scharenberg, överläkare vid Hematologienheten som leder pilotprojektet.

– Det nya arbetssättet inom hematologi betyder att vårdpersonalen kan möta patienternas behov på ett annat sätt. En mer digitaliserad vård och kontakt med patienterna är ju dessutom en central del av omställningsarbetet inom hälso- och sjukvården säger Christian Scharenberg.

– Genom att vi har viss daglig kontakt med dem via 1177 när de är hemma, så är upplevelsen hittills en ökad trygghet – något som också har setts i andra hemmonitoreringsprojekt på andra patientgrupper, säger Amanda Ahlin.

Mer nära vård i hemmet

Nu bidrar Innovationsfonden VGR med medel på drygt en halv miljon kronor för 2022 så att projektet ska kunna vidareutvecklas.

Projektmedlen är uppdelade i två delar:

Den första delen är att kunna inkludera fler patienter med hematologisk sjukdom till att ingå i projektet, och att det blir behovet av egenmonitorering som styr istället för vilket sjukdom patienten lider av.

– På så sätt hoppas vi kunna fånga tecken på infektion snabbare hos fler sköra patienter med nedsatt immunförsvar – antingen till följd av sin blodsjukdom eller till följd av den cellgiftsbehandling de får av oss, säger Christian Scharenberg.

I den andra delen är målet att skräddarsy en lösning, där processen från att patienten tar sina mätvärden till att sjuksköterskan på avdelningen reagerar blir mer automatiserad än vad den är idag.

– Vi vill dessutom i framtiden kunna ge patienterna mer nära vård i hemmet i samverkan med andra aktörer, till exempel att patienterna kan ta vissa blodprover i hemmet genom ett stick i fingret. På så sätt kan man avgöra om de till exempel behöver en blodtransfusion eller att de kan ta snabbsänka, för att vi ytterligare ska kunna fånga och behandla mer effektivt, säger Amanda Ahlin och Christian Scharenberg.

Finns arbetssättet på andra sjukhus?

– Arbetssättet med att egenmonitorera patienter finns på flera ställen. De projekten syftar främst till att kunna hålla patienterna hemma med hjälp av till exempel medicinjusteringar, medan vårt projekt syftar till att upptäcka en infektion i tid och alltså få in rätt patient på avdelningen i rätt tid, säger Amanda Ahlin.

Text: Jan Nyman
vgrfokus@vgregion.se

Nyheter från Västra Götalandsregionen.