Flodpärlmusslan kan rymma århundranden av historia i sitt skal där den sitter på flodens botten och filtrerar vattnet. På Göteborgs naturhistoriska museum finns musslor som är insamlade på 1840-talet och i dem går det tydligt att se spår av till exempel industrialismens framväxt. Men i dag är musslan hotad.
– Den här arten heter Margaritifera och det betyder pärlbärare. Den här musslan bildar väldigt vackra pärlor som växer långsamt i musslan och det har gjort den åtråvärd. Man fiskade mycket musslor och nästan utrotade musslorna i vissa vattendrag, säger Ted von Proschwitz, vetenskaplig intendent på Göteborgs naturhistoriska museum och expert på flodpärlmusslor.
Flodpärlmusslor kan bli över 280 år och de växer hela sitt liv. Det äldsta kända svenska fyndet är 282 år gammalt och för varje år som flodpärlmusslan växer bildas en ring på skalet, ungefär som på ett träd.
– De bildar årsringar i skalet och musslan är filtrerare. De sitter upp och ner i flodbädden och så filtrerar de vatten genom sig och tar näringspartiklar från det. Då kommer grundämnen som finns i vattnet med in i musslan och lagras in i den sista årsringen.
Miljöarkiv från 1600-talet
Det innebär att musslan blir som ett miljöarkiv där man kan följa tidens förlopp genom årsringarna. Med tanke på att Göteborgs naturhistoriska museum har musslor som är insamlade på 1840-talet och flodpärlmusslan kan rejält gamla har man kunnat följa vattendragens utveckling tillbaka till 1600-talet.
– Om man med kemiska metoder isolerar varje årsring i musslan kan man titta på hur miljön runt om musslan utvecklats. Har det till exempel varit avverkningar? Tydligaste exemplet är nog industrialismens framväxt. Plötsligt kom en massa grundämnen som inte frisatts naturligt tidigare och hamnade i musselskalen. Ämnena gjorde inte musslan direkt illa, de bara lagrades in.
Starkt hotad
Flodpärlmusslan är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som starkt hotad. Den har under 1900-talet försvunnit från omkring hälften av sina tidigare kända förekomster. Men redan före dess hade den utrotats på många platser. Det omfattande pärlfisket har varit en stark orsak men förorening, försurning, förändring av vattendragens karaktär och försvinnande värdfiskarter är troligen de viktigaste.
– Det finns negativa trender i populationen men man har ögonen på arten och det pågår positiva åtgärder. Det vi vill se är att det kommer små musslor, så det fylls på. Att hela reproduktionsprocessen fungerar. Vi har goda förhoppningar, för det här är en art som är värd att rädda, säger Ted von Proschwitz.
Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se
Fakta: Flodpärlmussla
Läs mer på Göteborgs Naturhistoriska museums hemsida.
Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) lever framför allt i kalla vattendrag och finns i dag främst i Norge, Sverige, Finland och angränsande delar av Ryssland.
Flodpärlmusslan kallas paraplyart. Den är rödlistad och ställer höga krav sin livsmiljö. Om kvaliteten på habitatet är så hög att den reproducerar sig och trivs, kommer man sannolikt hitta en rad andra sällsynta arter i samma vattendrag – under flodpärlmusslans paraply.
Pärlan bildas naturligt när musslan lagrar in pärlemor runt föroreningar som kommer in mellan mantel och skal. Vackra pärlor är sällsynta. Man hittar en enda på 10 000 musslor.
Ting i VGR
Ting i VGR är en serie i VGRfokus som lyfter fram några av den enorma mängd föremål som finns inom Västra Götalandsregionens omfattande verksamhet, med allt från sjukhus till museer och naturbruksskolor.