På Drottning Silvias barnsjukhus finns regionens enda patientbibliotek som vänder sig till barn och unga. Här jobbar två bibliotekarier som bland annat läser högt för sjuka barn.
– En förälder tackade oss nyligen för lässtunderna. De hade blivit som en röd tråd genom barnets behandling, säger bibliotekarien Karin Graube.
Hon och kollegan Gustaf Källvik använder texter, bilder och berättelser som verktyg för att skapa sammanhang och göra vårdperioden enklare för de barn som behandlas på sjukhuset.
Biblioteket är öppet för alla som vistas på sjukhuset, och för dem som är för sjuka för att besöka biblioteket finns aktiviteten Läsklubb.
– Läsklubb är för de barn och ungdomar som av olika anledningar har svårt att lämna sitt rum. Då kommer vi bibliotekarier och läser högt tillsammans med barnen och pratar om allt möjligt som barnet tar upp. Vi läser böcker som barnet verkar gilla från gång till gång. Klubben kan fortsätta i många veckor, månader eller till och med år, säger Karin Graube.
”Positiv effekt på barnen”
Ibland är Läsklubben den enda aktivitet som barnen orkar med under en tuff behandling.
– Läsklubben har verkligen blivit ett känt begrepp på barnsjukhuset. Vårdpersonalen vet att det är en viktig aktivitet och kan ringa oss och boka om ifall en planerad tid inte passar till exempel. Och det är väldigt peppande för oss, att en så pass enkel sak som att vi träffas och läser en bok tillsammans tas på så stort allvar av vården, säger Karin Graube.
Kollegan Gustaf Källvik håller med.
– Det är också spännande att se hur man pratar om Läsklubb bland personal på sjukhuset. Det tog ett tag att arbeta in metoden, men nu när vi har hållit på så länge så får vi höra ”Åh vad bra att ni kommer!” och alla välkomnar det. Det är jättefint att se att vårdpersonalen tar detta på allvar och ser att det har en positiv effekt på barnen, säger han.
Viktigt att vara lyhörda och närvarande
Bibliotekarieutbildningen förbereder inte precis studenterna för att arbeta med svårt sjuka barn, menar Gustaf Källvik och Karin Graube. De har fått prova sig fram och lära sig på plats. Men två avgörande faktorer är att vara lyhörd och närvarande.
– Jag måste vara totalt koncentrerad på läsningen, men samtidigt också ta in den jag läser för. En del barn behöver att man läser mer intensivt för att de inte ska tappa fokus, medan andra barn vill ha ett väldigt lugnt tempo för att kunna ta in berättelsen. Man måste hela tiden anpassa efter hur personen jag läser för reagerar, säger Karin Graube.
– Man får verkligen ha känselspröten ute, säger Gustaf Källvik. Vi har barn i alla åldrar och med olika smaker. Och det är väldigt viktigt för oss att vara lyhörda.
– Ja, det är väldigt viktigt. Vi har en metod som innebär att vi låter barnet styra. Barnet visar vägen och vi hänger på. Vi använder boken som verktyg för att skapa möjligheter för barnet att prata om det vill, eller bara finnas i en bubbla och koppla av, få inspiration att leka, hitta sig själv. Det finns en djupare metod bakom läsningen, säger Karin Graube.
Metod bakom läsandet
Metoden finns beskriven i boken Läsklubb pågår som är skriven av Eva Selin, tidigare bibliotekarie på Drottning Silvias barnsjukhus. Den kom ut 2019 och arbetssättet har också spridit sig till andra sjukhus i Sverige.
Metoden är baserad på KASAM, som står för känslan av sammanhang. Sammanhang skapas enligt KASAM av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
– Vi skapar hanterbarhet, begriplighet och mening genom att ta del av en bok. Barnet kan spegla sig självt i boken, hitta sig själv och sin situation. Och det är roligt, vilket skapar mening, säger Karin Graube.
– KASAM handlar också om att ha makt över sin situation. Det är inte särskilt lätt för många av barnen här att ha det, men de kan åtminstone ha kontroll över det här. De kan välja om de vill fortsätta läsa eller inte, till exempel, fortsätter Gustaf Källvik.
Kommande forskningsstudie
Läsklubben ligger till grund för en kommande forskningsstudie där man vill ta reda på vilka effekter läsandet har på nedsövda barn. Studien går till så att man läser en berättelse för inneliggande barn på IVA och kontrollerar hur olika värden hos barnet påverkas av detta.
– På IVA ser man ju alla värden hela tiden. Vi kan titta på andningsfrekvens, puls, blodtryck och syresättning och se hur dessa parametrar påverkas. Vi kommer också att genomföra intervjuer med patienter, föräldrar och personal, säger Karin Graube.
Upprinnelsen till forskningsstudien var att Karin Graube och Gustaf Källvik ofta fick höra av både vårdpersonal och anhöriga vilken effekt läsandet hade på barnet, till exempel att en nedsövd patients puls stabiliserade sig efter 20 minuters läsning.
Relationsskapande berättelser
– Sjukhus är på något sätt ofta en bortglömd plats. Det är en plats man inte tänker på förrän man blir sjuk, men det är en plats där väldigt mycket medmänsklighet utspelar sig. Det finns väldigt mycket empati på ett sjukhus. Det kan vara mellan barn och deras föräldrar, eller i vårdpersonalens agerande. Man ser hela tiden prov på människans bästa sida på ett sjukhus. Och därför är det så intressant att jobba i den här världen tycker jag, säger Karin Graube.
– Och att se styrkan hos de här lekande människorna som vi träffar, och deras förmåga att plocka fram sina friska krafter och fokusera på dem. Det är fascinerande, säger Gustaf Källvik.
De får ofta direkt återkoppling på lässtunderna från både barn och närstående.
– En förälder berättade nyligen för oss vad Läsklubb hade betytt. Den hade blivit som en röd tråd genom barnets behandling. Det blev en kontinuitet och något att hänga upp dagarna på, säger Karin Graube.
– Det är väldigt spännande att se hur relationsskapande det är att dela en berättelse. Ofta när vi träffar barnen pratar vi inte om något annat. Vi bara läser. Men ändå får vi en sådan kontakt och en relation med barnen. De hälsar på oss i korridoren eller på biblioteket och stannar och pratar. Vi har något gemensamt – en Läsklubb, säger Gustaf Källvik.
Text: Carl Malmer
vgrfokus@vgregion.se
Texten publicerades ursprungligen i Sahlgrenskaliv, magasinet för alla som vill veta mer om vad som händer på hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset.