Snart öppnar Medicinhistoriska museet igen – och dessutom invigs den nya basutställningen ”Eld och blod”. Den rymmer ett stort antal föremål, men också berättelser om människor som har haft stor betydelse i Göteborgs medicinhistoria.
För fyra år sedan stängde Medicinhistoriska museet i Göteborg för renovering. Museichefen Lisa Sputnes Mouwitz är entusiastisk när hon pratar om samlingarna som lagom till Göteborgs 400-årsjubileum återigen blir tillgängliga för allmänheten.
– Museet breddar berättelsen om Göteborg och skildrar en del av historien som inte alltid är så synlig, inte minst eftersom sjukvården länge var en så hemlig värld. Det var ett slutet samhälle, även de som jobbade på sjukhuset bodde där. Museet ger en inblick i det livet, säger Lisa Sputnes Mouwitz.
Hon tycker att museet berör alla – de flesta har någon relation till sjukvården. Den som inte jobbar inom vården, känner antagligen någon som gör det. Många människor har själva vårdats på sjukhus, eller känner någon som har det.
– Många av föremålen vi ställer ut visar på slitage och användning. Det blir nära, det blir personligt och man kan känna med människor genom tiderna. Jag hoppas att man ska känna igen sig även hos dem som levde för hundra år sedan och hur de har haft det.
Första sugklockan och unik instruktionsfilm
Bland dessa föremål tänker Lisa Sputnes Mouwitz bland annat på lappade och lagade förkläden eller den sortens spottflaska som användes av tuberkulossjuka och var en stark symbol för sjukdomen.
I samlingarna finns också föremål som är specifika för att de tagits fram på Sahlgrenska och utvecklat vården.
– Här finns till exempel prototypen för den första sugklockan som konstruerades av Tage Malmström i slutet av 1950-talet och fick snabb spridning världen över. Sven Johanssons spik och instrument för behandling av lårbenshalsbrott som utvecklades på Sahlgrenska på 1930-talet är ett annat exempel. I utställningen kommer vi även visa klipp från den instruktionsfilm som han lät producera för att sprida metoden, säger Lisa Sputnes Mouwitz.
I utställningen lyfts också berättelser om avgörande skeenden och människor som har haft stor betydelse i historien fram. Till exempel den om Emma Klingberg som startade den första skolan för sjuksköterskor i Göteborg.
– Emma Klingberg hade själv blivit utbildad av en elev till Florence Nightingale som ju grundade den allra första sjuksköterskeskolan i London på 1860-talet, berättar Lisa Sputnes Mouwitz. En annan stark historia handlar om Johanna Hedén som grundade Göteborgs Barnmorskesällskap som verkade för att stärka barnmorskornas sociala status.
Helt ny basutställning invigs i maj
Även om museet har varit stängt i fyra år har medarbetarna haft fullt upp.
– Det tar så klart väldigt mycket tid att tömma lokalen som inte bara rymmer själva utställningen utan också våra magasinerade samlingar, säger Lisa Sputnes Mouwitz. Dessutom har vi arbetat mycket med digitalt tillgängliggörande och publicerat över 1 000 bilder från vår fotosamling på Wikimedia.
Arbetet med den nya basutställningen som invigs i samband med öppnandet har pågått i flera år. Hela arbetsgruppen har varit engagerad i att ta fram de olika rummens teman, val av föremål att visa, manusförfattande och formgivning och mycket mer.
– Med den nya utställningen tar vi ett helhetsgrepp kring Göteborgs medicinhistoria genom 400 år. Vi gör nedslag i historien, visar på stora förändringar i världen men också hur sådant som hänt i Göteborg påverkat utanför stadens och landets gränser, säger Lisa Sputnes Mouwitz.
– Den som jobbar inom sjukvården i dag kan nog tycka att det är spännande att följa hur vi skildrar sjukvårdens yrken genom tiderna, hur villkoren för att bedriva vård har förändrats. För övriga göteborgare kan det vara spännande att se en del av stadens historia som inte skildras någon annanstans.
Att det är viktigt att ha kunskap om medicinhistoria är något som Alicja Bojan, som är överläkare, Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhus Mölndal, håller med om.
– Det är viktigt för vårdpersonal att känna till medicinhistorian för att förstå sammanhanget av dagens högspecialiserade behandlingsmetoder och medicinteknik. Det bidrar till att utveckla sin identitet, respekt och stolthet över det valda yrket. Kännedom om till exempel implantatutveckling senaste 100 åren med väldokumenterade framgångar och bakslag kan förhindra en tveksam ”ny” utveckling där man inte tar hänsyn till välkända principer och resulterar i ”gamla” komplikationer, säger Alicja Bojan.
Alicja Bojan är också en av kommande besökare som ser fram emot att besöka museet när det öppnar igen.
– Att besöka Medicinhistoriska museet och se de gamla instrumenten ger perspektiv på medicinutveckling och skapar ödmjukhet.
Inför öppningen pågår ett intensivt arbete. Lisa Sputnes Mouwitz och hennes kollegor ser fram emot att få ta emot besökare igen och få visa allt som finns i samlingarna.
– Här finns så mycket. Historien om Göteborgs första kvinnliga läkare, Thora Wigardh. Exempel på rörpost inom sjukhuset. Pehr Dubbs redogörelse för när han behandlade Clas Alströmer. Jag hoppas besökaren ska känna att det är spännande, att man har lärt sig något nytt och att man vill veta mer, säger Lisa Sputnes Mouwitz.
Text: Patrik Centerwall
vgrfokus@vgregion.se
Texten publicerades ursprungligen i Sahlgrenskaliv, magasinet för alla som vill veta mer om vad som händer på hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Då öppnar Medicinhistoriska museet
Den 28 maj öppnar museet igen med en helt ny basutställning som skildrar Göteborgs medicinhistoria under 400 år. Museet ligger i Oterdahlska huset, Östra Hamngatan 11.
Söndagen den 28 maj firas museets öppnande med fri entré klockan 12–16.
Från och med den 31 maj gäller följande öppettider:
Tisdag 12–16
Onsdag 12–16
Torsdag 12–20
Fredag 12–16
Priser
Entré för vuxna: 50 kronor.
Barn och ungdomar upp till 18 år: gratis.
Fritt inträde för medarbetare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Om museets samlingar
Medicinhistoriska museet i Göteborg har stor bredd i sina samlingar. Här hittar man allt från kläder och utrustning från sjukhuskök till tekniska instrument och avancerad apparatur.
Museets grundare Ingeborg Kastman var sjuksköterska och förrådsföreståndare på Sahlgrenska på 1930-talet. Hon samlade på alla sorters föremål, även sådant som annars skulle ha kasserats. Det blev så mycket att hon på 1950-talet fick ett utställningsrum på en vind på Sahlgrenska sjukhuset. I mitten av 1970-talet flyttade museet till Sociala huset, då i ledning av Inger Wikström-Haugen som var dess chef fram till sin pension 2009.
Sedan 1986 finns museet i sina nuvarande lokaler på Östra Hamngatan, Oterdahlska huset, där Sahlgrenska sjukhuset också låg 1823–1854.
I samlingarna finns ett stort antal filmer, varav en del blivit överförda till digital form genom två forskningsprojekt där museet varit samarbetspart. Forskningsprojekten var en del av centrumbildningen GPS400 vid Göteborgs universitet.
En av de filmer som nu finns i digital form visades vid Göteborgs filmfestival, ett av projekten har även utmynnat i en antologi och ytterligare en bok kommer ut i höst.
Museet har tagit fram Medicinhistoriska kartan, där du själv kan ta dig runt i stan och lära mer om medicinhistoriskt intressanta platser.