I en nära framtid där allt fler drönare kommer fylla vårt luftrum krävs tydliga regler för hur drönartrafiken ska kunna ske på säkert sätt. Lösningen heter U-space, ett särskilt område i luften med ett tydligt regelverk och automatiserade lösningar där lågt flygande trafik ska kunna samsas.
– Det handlar om att se till att drönare inte krockar med varandra eller med en ambulanshelikopter eller en byggnad. Vi måste säkerställa att man kan flyga säkert och att alla som är i samma luftrum kan kommunicera med varandra, säger Magnus Kristiansson, innovationsledare på Innovationsplattformen, VGR
Västra Götalandsregionen satsar på drönare. Regionen var först med att flyga hjärtstartare till invånare i nöd och tester pågår med att filma olycksplatser så att ambulansen och andra räddningsstyrkor kan få en snabb lägesbild redan innan de kommit fram.
Leveranser i glesbygd
Nyligen beslutade VGR:s strategiska hälso- och sjukvårdsnämnd att fortsätta drönarsatsningen ytterligare tre år och genom en särskild kraftsamling ska ytterligare användningsområden för drönare testas.
– Kan man minska antalet mil vi kör med bil och ersätta det med drönare får vi både ekonomiska och miljömässiga fördelar. VGR:s geografiska område med både storstad och glesbygd, kust- och inland speglar Sverige väldigt väl och är därför en bra testyta för hur man kan jobba med drönare, säger Mikael Svensson, processledare, försörjningsförvaltningen, VGR.
Kanske kan medicin levereras direkt till patienter i glesbygd i framtiden, maten från hemtjänsten levereras via luften och till och med människor skulle kunna transporteras med hjälp av drönare i framtiden.
För VGR:s del handlar det bland annat om att erbjuda en jämlik och nära vård oavsett var invånarna bor i stad eller glesbygd, kunna rädda liv och samtidigt utnyttja resurser mer effektivt. Men det handlar också om att vara en attraktiv region och knyta till sig forskning och företag.
– Vi har sett ett ganska stort behov av att samordna oss på högre nivå och där försöker vi nu kraftsamla oss tillsammans med berörda myndigheter, säger Magnus Kristiansson.
Trafikregler för luften
En avgörande del för att kunna utnyttja drönarnas potential är att få till ett fungerande luftrum. Till skillnad från den bemannade flygtrafiken som rör sig högre upp och bevakas av flygledartorn så rör sig drönartrafiken på betydligt lägre höjder. Men där ska den samsas med annan trafik på låg höjd och just nu saknas det tydliga spelregler.
– Man kan likna det vi att vi behöver etablera vägar med trafikregler fast i den nedre delen av luften. I dag är trafiken lite kaotisk och man tvingas spärra av luftrum för viss trafik och ha väldigt tät kontakt och stora marginaler till andra som flyger, säger Anna-Lena Alvekrans innovationsledare på Innovationsplattformen, VGR.
På EU-nivå kallas detta luftrum U-space och är en central del i att hantera den ökande drönartrafiken. U-space är mer än bara ett område i luftrummet; det är ett integrerat system av digitala tjänster och automatiserade lösningar som syftar till att skapa ett säkert och effektivt luftrum för drönare.
Grunden för U-space är ett regelverk som består av olika tjänster:
- Nätverksidentifieringstjänst: Denna tjänst säkerställer att drönare kan identifieras i realtid under flygningen, och överför viktig information som position, riktning, höjd och fart.
- Geomedvetenhetstjänst: Här tillhandahålls operativa villkor, luftrumsbegränsningar och information om tillgängliga GEO-zoner. Alltså vilka geografiska områden drönaren rör sig i.
- Flygtillståndstjänster: Dessa tjänster hanterar förfrågningar om att flyga i U-space-luftrummet och informerar om eventuella godkännanden eller avslag.
- Trafikinformationstjänst: Viktig för att informera om annan synlig trafik i närheten, både obemannad och bemannad.
VGR vill ta täten
– Meningen är att det här sak ske digitalt och autonomt och vi, VGR, försöker ta täten i den här frågan för att få till ett luftrum i Västra Götaland. De skulle ha väldigt stora positiva effekter på Västra Götaland men också Sverige som nation, säger Magnus Kristiansson.
Det finns ett regeringsuppdrag till Transportstyrelsen för att se över hur luftrum/u-space kan skapas och hanteras. Det talas om att de första prototyperna av luftrummets olika tjänster kan vara på plats till år 2025 – 2026 och för VGR:s del handlar det om att försöka pressa på så att det blir verklighet.
– VGR befinner sig på behovssidan, vi har mängder med situationer där vi ser klara tydliga behov av att kunna flyga med drönare. För att få det här på plats försöker vi ta ett ansvar, delta i diskussionerna med olika parter och vissa på hur vi kan skapa nytta med ett luftrum, säger Magnus Kristiansson.
Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se
Läs även:
Drönare flyger hjärtstartare hem till dörren
Akutläkaren räddade livet vid hjärtstopp − med hjälp av drönare
Unikt projekt: Sjukvårdens drönare testar att filma olycksplatser