Under 2024 och 2025 har VGR:s Kunskapscentrum för jämlik vård extra fokus på migration och etnicitet. Målet är att fler ska få den vård de har rätt till, och att vårdpersonal ska känna sig bättre förberedd när till exempel asylsökande söker hjälp.
– En vanlig missuppfattning är att de bara har rätt till akut vård, men det stämmer inte, säger Sofia Nilsson, regional samordnare för migrationsfrågor i hälso- och sjukvården.
Sofia Nilsson är också regionutvecklare vid Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV), som under ett par år satsar extra för att medarbetarna inom Västra Götalandsregionen (VGR) ska få bättre kunskaper på området migration och etnicitet.
Frågetecken kring betalning
Det viktigaste med satsningen är just att öka kunskapen inom organisationen om vilken vård asylsökande, papperslösa och flyktingar från Ukraina har rätt till, menar Sofia Nilsson:
– Vuxna har rätt till akut vård och vård som inte kan anstå – den listan är ganska omfattande. De har också bland annat rätt till mödrahälsovård och förlossningsvård, säger hon.
Sofia Nilsson menar att det ofta uppstår frågetecken i kassan när asylsökande, papperslösa och ukrainska flyktingar söker vård: vilka patientavgifter är det egentligen som gäller, vad är en asylsökande, behöver patienten visa upp något intyg?
– Det blir mycket felfaktureringar, som får stora konsekvenser för den enskilda. De här patientgrupperna är ekonomiskt utsatta. Problemen kopplat till kassan och betalning sker ofta innan patienten ens har träffat hälso- och sjukvårdspersonal, men det är bara legitimerad personal som får göra bedömningen om vården inte kan anstå.
Lathund för vårdpersonalen
I KJV:s satsning på migration och etnicitet ingår bland annat webbinarier på olika teman, och en lathund ska tas fram för vårdpersonalen om migrationsrelaterad hälsa.
– Den blir ett kortfattat men koncist stöd, som ska göra det lätt att göra rätt, säger Sofia Nilsson.
Förhoppningen är att undvika problem och missförstånd kring huruvida patienten har rätt till vård och vilken avgift som ska betalas. Lathunden kommer också att innehålla råd om vad som kan vara bra att tänka på om patienten till exempel har flytt krig eller utsatts för tortyr.
Pressad vardag
Målet med satsningen är att människor ska få den vård de har rätt till och att minska hinder i vården, men också att underlätta för medarbetarna.
– Vi vet att det är en pressad vardag som många jobbar i, samtidigt är många medarbetare måna om att göra rätt. Jag är själv sjuksköterska och vet att det är svårt att komma ihåg allt. Vi kan inte begära att man ska ha allt detta i huvudet, men man ska i alla fall kunna veta var man kan hitta informationen när man behöver den.
Text: Elin Widfeldt
vgrfokus@vgregion.se
LÄS OCKSÅ: Ny utbildning ska motverka rasism inom vården
Webbinarier
Ett första webbinarium inom satsningen på migration och etnicitet hölls den 25 januari, då handlade det om rätten till vård för asylsökande, tillståndslösa och personer som har fått tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (ukrainska flyktingar).
Den 18 april blir det ett webbinarium om regionens nya rutin vid kränkningar mot patienter och närstående.
Den 15 maj blir det ett webbinarium om hur hälso- och sjukvården och tandvården kan motverka rasism och diskriminering.
Mer info om webbinarierna finns här.
Lathund
Lathunden om rätten till vård kopplat till migration kommer troligen att bli färdig före sommaren.
Mer material
Riva hinder är ett verktyg för att jobba förebyggande mot diskriminering i vården och att skapa en trygg arbetsmiljö. Verktyget kommer att uppdateras och digitaliseras under året.
Vård som inte kan anstå
Alla barn (under 18 år) ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård på samma sätt som barn som är folkbokförda i Sverige.
En vuxen person behöver vara bosatt (folkbokförd) inom en region eller vara EU/EES-medborgare för att få tillgång till fullständig och subventionerad hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige.
Regionerna är dock skyldiga att erbjuda ”omedelbar hälso- och sjukvård, inklusive tandvård” till alla som vistas där. Dessutom ska asylsökande och papperslösa erbjudas:
- vård och tandvård som inte kan anstå (till exempel vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd eller minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder)
- mödravård
- vård vid abort
- preventivmedelsrådgivning
- läkemedel som förskrivs i samband med ovanstående vård
- hälsoundersökning (om det inte är uppenbart att det inte behövs).
Det är alltid den behandlande läkaren eller tandläkaren som avgör vad ”vård som inte kan anstå” innebär i det enskilda fallet.
Källa: Socialstyrelsen och KJV
Läs mer hos Socialstyrelsen: Vilken vård ska en region erbjuda asylsökande och papperslösa? – Socialstyrelsen