Det finns elever som klarar sig bra i skolan trots dåliga förutsättningar. Man brukar tala om akademisk resiliens. Denna uthållighet i studierna kan bero på många faktorer, till exempel en bra förebild.
– Det behöver inte vara en förälder, det kan vara en annan vuxen som man litar på och som är viktig för ens liv, säger forskaren Cecilia Thorsen.
Cecilia Thorsen är docent i pedagogik vid Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst. Hon intresserar sig för hur skolan kan bli likvärdig.
– Det ligger i skolans uppdrag att kompensera de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem, påpekar Cecilia Thorsen.
Det så kallade kompensatoriska uppdraget innebär att alla elever ska ha likvärdiga möjligheter oavsett kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund och där utbildningen är anpassad efter individuella förutsättningar.
Många faktorer inverkar
Cecilia Thorsen studerar de faktorer som ligger bakom akademisk resiliens. De kan ge en vink om vilket stöd som behövs.
– Om man vet det kan man lättare stötta utsatta elever, säger hon.
Det finns inga enkla svar på varför vissa barn klarar sig trots allt och andra gör det inte. Akademisk resiliens är resultatet av en process där såväl skolan, samhället, familjen som eleven själv är inblandad.
Bra med höga förväntningar
Enligt Cecilia Thorsen verkar hög lärartäthet och behöriga lärare vara främjande faktorer, men också det faktum att lärarna skapar relationer, bekräftar eleven och visar att man tror på elevens förmåga.
Forskning har visat att skolor där lärarna har höga förväntningar på elevernas resultat, finns det också fler resilienta elever.
Skolor som dessutom jobbar på ett strukturerat sätt för att förebygga mobbning och utveckla positiva relationer, ger barnen större chans att lyckas i skolarbetet
Viktigt med tilltro
Att tro på sig själv och kunna hantera stress och oro skapar bra förutsättningar i skolan.
– Det här är förmågor som inte är medfödda utan de går att träna. Skolan har en utmaning att ta hand om elever som har tappat tilltron till sig själva, till skolan eller till samhället, säger Cecilia Thorsen.
Ju fler skyddande faktorer det finns desto större chans är det för akademisk resiliens. Skyddsfaktorer hos barnet kan vara goda fysiska, kognitiva och sociala egenskaper, trygg anknytning och bra kamratrelationer.
Vårdnadshavarnas engagemang och stöttning samt en strukturerad fritid påverkar också studieresultatet positivt.
Text: Jan Kallenberg
vgrfokus@vgregion.se
I dag, den 19 september, arrangerar Västra Götalandsregionen (VGR) en konferens om fullföljda studier. Deltar gör bland andra Helén Eliasson, regionstyrelsens ordförande, och Frida och Tilda Boisen, Det går att följa konferensen direkt.
LÄS OCKSÅ: Unga som misslyckas i skolan riskerar psykisk ohälsa
Läs mer på 1177.se:
- Skolfrånvaro
- Stress hos barn
- Koncentrationssvårigheter hos barn
- Mobbning
- När barn mår psykiskt dåligt
- En väg in – för barn och unga med psykisk ohälsa
- Vårdcentraler med extra resurser att hjälpa unga med psykisk ohälsa
- Ungdomsmottagningar i Västra Götaland
- Stöd och hjälp i Västra Götaland när du är ung och mår psykiskt dåligt