Ungdomar med ofullständig skolgång har en ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök längre fram i livet.
– Har man gått en lång tid med ångest leder det ofta till depression och det gör någonting med självförtroendet och självkänslan. Det är många ungdomar som har haft tankar på att inte vilja leva. Det är helt fruktansvärt, säger hälso- och sjukvårdskurator Linda Haldin Antonsson.
Linda Haldin Antonsson jobbar på Närhälsan Krokslätt vårdcentral i Mölndal. Det är en av flera vårdcentraler som har ett tilläggsuppdrag kallat UPH, Ungas psykiska hälsa. Linda Haldin Antonsson har också flera års erfarenhet som skolkurator.
Hon har märkt av att det har blivit allt tuffare i skolan med större klasser och bristande resurser. Dessutom har kraven på eget ansvar och att planera skolarbetet själv ökat. När det saknas tydlig struktur och beskrivning av uppgifterna kan det skapa ångest och stress.
Eleverna betygssätts dessutom redan från årskurs 6. Att hela tiden mätas och jämföras med andra elever kan kännas svårt att hantera.
Stöd behövs till fullföljda studier
Att gå ut 9:an med gymnasiebehörighet minskar risken för psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Samtidigt visar forskning att föräldrarnas socioekonomiska status är den mest avgörande faktorn för barns och ungas studieresultat. Särskilt föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar. Många barn behöver därför stöd för att klara av skolgången.
Det är en anledning till att Västra Götalandsregionen startade Kraftsamling för fullföljda studier, se faktaruta.
Lågutbildade är en sårbar grupp
De senaste decennierna har det skett en ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar. Resultat från Folkhälsomyndighetens studie Skolbarns hälsovanor visar att psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet.
Kraven på fullständiga studier och bra betyg har ökat samtidigt som arbeten där man inte behöver lång utbildning har blivit färre. Det blir svårt att känna framtidstro. Elever med lägre skolbetyg och lägre uppnådd utbildningsnivå kan därför utgöra en alltmer sårbar grupp i vuxenlivet.
Mobbning via sociala medier
Enligt Linda Haldin Antonsson kan den psykiska ohälsan visa sig genom att eleverna har koncentrationssvårigheter och svårt att komma i gång med sitt arbete. Många känner av skolpressen men det psykiskt dåliga måendet kan också vara kopplat till sociala medier.
– Det sker så mycket i det dolda som inte uppmärksammas av de vuxna och som sedan påverkar skolarbetet. Har du exempelvis blivit utsatt på sociala medier kvällen innan och kanske blivit hotad eller fått höra att ingen tycker om dig och att du är ful, då är det svårt för en elev att ta sig till skolan dagen efter.
Sömn och fysisk aktivitet är viktiga
Det finns också en koppling till fysisk ohälsa och ofullständiga studier. Att skolka innebär sällan att man i stället motionerar.
– Många som är hemma gör inte så mycket om dagarna. Det påverkar eleverna negativt. Fysisk aktivitet är bra både för att lyckas med studierna men också för det psykiska välmåendet som i sin tur genererar en god sömn, något som de här ungdomarna saknar, säger Linda Haldin Antonsson.
Vårdnadshavare har stor betydelse
De som bäst kan hjälpa och stötta är barnets vårdnadshavare. Linda Haldin Antonsson är medveten om att det är svårt att hinna med allt man vill göra för sina barn, men hon ser att man kommer långt med närvaro och intresse för skolarbetet.
Bygg upp ett förtroende. Förmaningar och tillrättavisningar resulterar bara i att barnet tystnar.
– Om man har ett barn som inte går till skolan eller som inte klarar av kunskapskraven är det bra med ett nära samarbete med skolan. Man har ju rätt att få hjälp till sitt barn för att det ska nå kunskapsmålen. Men det kräver mycket engagemang och tid, påpekar Linda Haldin Antonsson.
Text: Jan Kallenberg
vgrfokus@vgregion.se
I dag, den 19 september, arrangerar Västra Götalandsregionen (VGR) en konferens om fullföljda studier. Deltar gör bland andra Helén Eliasson, regionstyrelsens ordförande, och Frida och Tilda Boisen, Det går att följa konferensen direkt.
LÄS OCKSÅ: Förebilder och behöriga lärare viktiga för att barn ska klara skolan
Kraftsamling fullföljda studier
Cirka 15 procent (2 886 elever) lämnade 2021 grundskolan i Västra Götaland utan behörighet till gymnasiet.
Barn och unga som har föräldrar med låg utbildningsnivå och/eller migrationsbakgrund löper större risk att inte fullfölja sina studier
Kraftsamling fullföljda studier handlar om att skapa förutsättningar för alla elever att lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Att gå ut 9:an med gymnasiebehörighet minskar nämligen risken för psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk.
Västra Götalandsregionen har sedan 2015 avsatt sociala investeringsmedel för att främja barns och ungas utveckling och hälsa. Där ingår Kraftsamling för fullföljda studier. Samarbete sker med skolan, kommunerna, kommunalförbunden, hälso- och sjukvården, civilsamhället och näringslivet.
Kraftsamlingen som återfinns i den regionala utvecklingsstrategin, handlar om att skapa förutsättningarna för en bra start i livet och för god hälsa, utbildning och framtidstro.
Läs mer om Kraftsamling fullföljda studier