På Egnahemsfabriken Tjörn kan man bygga ett hus och samtidigt få gemenskap, hjälp och kunskap.
– Att bygga tillsammans är ett sätt att hålla nere kostnaderna och ge fler möjlighet till en egen bostad, säger verksamhetsledare Tinna Harling.
Det är precis så grått, disigt och småregnigt som bara november kan vara. Men vid Egnahemsfabriken på Tjörn lyser flitens lampor. Några attefallshus i vardande står uppradade precis bakom parkeringen, och från två av dem hörs bankande och olika maskinljud.
Inne i ladan snickras staket till hönsgården ett stenkast bort.
– Titta så fint virke, det är byggplank från Västlänken som blivit över, säger John Fjällbrant som är återbruksansvarig för Egnahemsfabriken på Tjörn.
Det är Byggonsdag, vilket innebär att alla som vill är välkomna hit för att vara med i olika byggprojekt. Egnahemsfabriken ligger på Svanviks industriområde på Tjörn och är ett innovationsprojekt i samverkan med civilsamhälle, näringsliv och kommunen. Målet är att stötta människor som vill bygga ett eget hem.
– Ju mer man gör själv, desto billigare blir det. Men vi kan också erbjuda alltifrån uthyrning av maskiner och arkitekthjälp till färdigt bygge, säger Tinna Harling som är arkitekt och en av de ansvariga på Egnahemsfabriken.
Byggprojekt, odling, djurhållning
Förutom byggprojekt bedrivs olika aktiviteter inom exempelvis kultur, integration, forskning, odling och djurhållning här, och alla åldrar är välkomna.
Egnahemsfabriken är också ett kunskapscentrum för socialt byggande och byggemenskaper, den delen får verksamhetsbidrag från Västra Götalandsregionen (VGR) för att utvecklas.
– Vi är en modern egnahemsrörelse som vill visa att det går att bygga kostnadseffektiva hus med en egeninsats, tillsammans med andra. Men vi vill också bygga upp en mötesplats för människor som vill utveckla den här typen av arbetssätt, dels självbyggare men dels också kommuner och regioner. Det kräver tid av oss för att ta emot studiebesök, föreläsa och ha utbildningsverksamhet, säger Tinna Harling.
Kollektivhus, äldreboende eller ekoby
En byggemenskap är en grupp människor som utifrån egna önskemål tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad som inte finns tillgänglig på marknaden. Det kan handla om ett kollektivhus, en visst typ av äldreboende eller en ekoby där enda möjligheten är att bygga själv, tillsammans med andra.
I Sverige finns flera olika bygg- och bogemenskaper, och intresset ökar. En anledning är att Sverige har bostadsbrist. Boverket räknar med att det fram till 2030 behövs 67 300 nya bostäder årligen.
Till på köpet är det som byggs dyrt. Sverige har bland de högsta byggpriserna i EU, samtidigt som allt fler grupper i samhället står utan bostad. Inte bara unga, nyanlända och människor med dålig ekonomi, utan även hushåll med genomsnittsinkomster.
– Sverige har fastnat i ett system med storskaligt byggande av kommersiella aktörer, där till och med allmännyttan har vinstkrav att förhålla sig till, säger Tinna Harling.
Kan vara lösning på bostadsbristen
Boverket har konstaterat att just byggemenskaper kan vara en lösning på bostadsbristen. Men det finns en del gupp på vägen, bland annat när det gäller lagar och regler som inte är riktigt anpassade för den här typen av byggande.
Finansiering är ett annat bekymmer, där de vanliga svenska bankerna ofta är ovilliga att bevilja lån där exempelvis arbetsinsats räknas som en del av finansieringen.
Men genom att jobba med självbyggeri och byggemenskaper får kommuner ett verktyg för att skapa den typen av bostäder och verksamheter som invånarna på platsen behöver, menar Tinna Harling:
– Det enda kommunen behöver göra, förutom att markanvisa färdigplanerad kommunal mark till ett fast pris, är att samarbeta med mindre aktörer.
Samarbete med folkhögskola
Egnahemsfabriken har själva tagit initiativ till Husebybergens Egnahemsförening på Orust, i samarbete med bland annat Orust kommun, Göteborgs universitet och Ekobanken.
– Kommunen färdigställer just nu vägar och VA-dragningar i området. Till våren börjar vi bygga tillsammans med de personer som hittills har anmält intresse för att bosätta sig där. Det handlar om småhus med boyta på 30 till 90 kvadratmeter. I samarbete med Billströmska folkhögskolan har vi också byggt ett gemensamhetshus till egnahemsföreningen, säger Tinna Harling.
Människors engagemang bidrar
Björn Ohlén är regionutvecklare på VGR:s kulturförvaltning. Han tycker att utvecklingen av byggemenskaper är viktig på många sätt, bland annat eftersom den ligger i linje med området gestaltad livsmiljö som regionen arbetar med.
Gestaltad livsmiljö är ett nationellt politikområde och innebär en helhetssyn på hur platserna vi bor på utformas, inklusive till exempel arkitektur, design och kulturmiljö.
– Att människor är engagerade i sitt boende och sin närmiljö bidrar både till samhället och människors välbefinnande. Dessutom är kostnadsaspekten en stor fördel – socialt byggande innebär färre mellanhänder och mer kontroll över kvaliteten på det som byggs.
Svårt att navigera
Där är Egnahemsfabrikens stödfunktion viktig menar han, eftersom det är svårt att navigera i den här typen av byggande, både för lekmän som vill bygga och för exempelvis kommuner som vill stötta i processen.
– Genom det här verksamhetsbidraget kan regionen dra nytta av Egnahemsfabrikens kunskaper, samtidigt som vi kan bidra med kontaktytor och forum att sprida deras kunskaper i.
Text: Pernilla Fredholm
Bilder: José Lagunas Vargas
vgrfokus@vgregion.se
Egnahemsfabriken:
Egnahemsfabriken är ett innovationsprojekt på Tjörn i samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv och kommunen med målet att hjälpa stötta människor som vill bygga ett eget hem. Chalmers, Göteborgs universitet och RISE finns med som forskningspartners, och Vinnova och Västra Götalandsregionen är ett par av projektets finansiärer. Andra viktiga samarbetspartners är Tjörns kommun och Svenska kyrkan på Tjörn.
Antal medlemmar: 500.
Antal anställda: 15 personer på deltid, finansieras både av projektmedel och den affärsdrivande verksamheten.
Omsättning: Cirka 8 miljoner kronor.
Läs mer på www.egnahemsfabriken.se
Om byggemenskaper:
- En byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar och låter bygga exempelvis bostäder åt sig själva.
- Sedan januari 2020 finns ett statligt startbidrag att söka för byggemenskaper, och stödet utökas från den 31 december 2024.
- Regeringen har gett före detta bostadsministern Stefan Attefall i uppdrag att verka för ett ”ökat småhusbyggande genom en ny egnahemsrörelse”.
- I det nationella projektet DiverCity har man tagit fram metoder och verktyg för att underlätta för den här formen av byggande.
- I Västra Götaland finns några exempel på kommuner som samverkar med byggemenskaper, bland annat genom markanvisningar. Tre av dem är Husebybergens Egnahemsförening (Orust), Hogslätts Vänboende (Tanum) och BRF Ärlan (Göteborg).
- Andra länder i Europa ligger längre fram när det gäller byggemenskaper. I delar av Tyskland är de viktiga inslag i stadsbyggnadsutvecklingen, och får upp till 40 procent av markanvisningarna.
ENKÄT:
Hugo Andersson-Johansson, 18 år och student:
Hur kom du i kontakt med Egnahemsfabriken?
- Jag hoppade av gymnasiet i vintras för jag tyckte det var svårt med allt pluggande. Min mamma hörde talas om projektet Unga omställningsakademin som Egnahemsfabriken har, och jag fick komma hit. Vi byggde och gjorde alla möjliga saker, mest praktiska. Det var härligt att få göra något med händerna och slippa prestationsångest.
Hur har det gått med skolan?
- Jag har flyttat till Skärhamn och börjat allmän linje på Billströmska folkhögskolan som ligger här på Tjörn. Det går mycket bättre i skolan nu än på gymnasiet. Jag försöker komma hit varje Byggonsdag för det är en mysig miljö, man får vara utomhus och jag trivs så bra med alla här.
Boel Sjöberg, 72 år och volontär:
Varför kommer du hit?
- Jag bodde på Tjörn förut, var nybliven pensionär och hade hört talas om Egnahemsfabriken. Jag började vara med på Byggonsdag och tyckte det var jätteroligt!
Du hjälper till i Unga omställningsakademin också, varför då?
- Jag har jobbat med barn och unga i skolan nästan hela mitt yrkesliv, och saknade målgruppen. När projektet började anmälde jag mig som volontär, och nu är det tredje året jag är med. Det här är en drömmiljö för alla! Man kan snickra, baka pizza eller krama fåren, och bara vara som man är.
Ali Safari, 22 år och ungdomsledare:
Du kom till Sverige 2015 från Afghanistan, hur hamnade du på Egnahemsfabriken?
- Jag sommarjobbade här i två år. Då hade Egnahemsfabriken nyss startat så vi fick vara med och snickra, måla, gräva och bygga en ekotoalett. Det blev en stark gemenskap och man kände sig väldigt välkommen oavsett bakgrund eller ålder.
Nu är du anställd som ledare i Unga omställningsakademin – vad är det bästa med det jobbet?
- Att få jobba med ungdomar, för de har många tankar och idéer och är så roliga att prata med! Det är också den viktigaste perioden i deras liv när de ska bli vuxna, och det är fint att få hjälpa dem med det. Varje dag kommer jag hit med hela mitt hjärta, och känner att jag får göra en viktig insats för samhället.
Annika Westlund, 60 år och ungdomshandledare/slöjdperson:
Hur hamnade du på Egnahemsfabriken?
- Jag såg deras Instagram och blev jättenyfiken på deras sätt att jobba, så jag anmälde mig till en lerkliningskurs här och var lyrisk i en vecka. Sedan sa jag upp mig från mitt lärarjobb, skrev till Egnahemsfabriken och erbjöd mina tjänster som pedagog och slöjdkunnig. Och de svarade ”ja, det behöver vi!” Nu jobbar jag även i Unga omställningsakademin.
Vad är det bästa med Egnahemsfabriken?
- Det är en väldigt hoppfull plats där alla försöker ta vara på varandras krafter, både i det stora och lilla. Man är inte rädd för att blanda proffs med amatörer. Den som vill får chans att prova, den som kan lär gärna ut. Det är fantastiskt tycker jag!
FOTNOT: Unga omställningsakademin är ett projekt som drivs av Egnahemsfabriken i samarbete med Tjörns kommun. Målgruppen är unga som av olika skäl inte tar sig till skolan eller ut i arbetslivet. Projektet är finansierat av Arvsfonden och erbjuder praktiska och kreativa aktiviteter för att skapa mening, gemenskap och framtidstro.