Efter en två dagar lång debatt beslutade regionfullmäktige nyligen om Västra Götalandsregionens budget för 2026. Vad innebär budgeten för nästa år? Här ger Ann-Charlotte Järnström, tillförordnad regiondirektör, sin syn på saken.
– Budgeten är ett viktigt verktyg för att skapa stabilitet i en tid av stora utmaningar. Det är viktigt att vi använder budgeten som det viktiga styrdokument det är. Generellt behöver vi chefer bli bättre på att styra och leda mot budgetmålen, säger Ann-Charlotte Järnström.
Regionfullmäktige överväger att skriva av sjukhusens tidigare underskott, alltså ta bort delar av deras gamla skulder. Men då krävs att vissa villkor uppfylls – till exempel att de har en ekonomi i balans vid utgången av 2026. Hur ser du på det?
– Den ekonomiska obalansen har funnits under en längre tid och har under senare år spätts på av pandemi och inflation. En avskrivning skulle kunna skapa bättre förutsättningar för vår långsiktiga planering och styrning, men det tar inte bort ansvaret från respektive förvaltning. Underskotten kommer bara att skrivas av om sjukhusen uppvisar en ekonomi i balans, vilket innebär att de måste vara disciplinerade i förhållande till budgeten. Frågan om sjukhusens underskott är viktig. Verksamheterna behöver ta sig från underskott till en stabil ekonomi samtidigt som man säkerställer en god vård för invånarna i Västra Götaland. Det kräver ett tydligt ledarskap, ändrade arbetssätt och i viss mån strukturella förändringar.
Nu görs stora satsningar i budgeten på tillgänglighet och antalet vårdplatser. Varför går det inte snabbare att korta vårdköerna?
– I budgeten tillför regionfullmäktige 485 miljoner kronor för att säkerställa antalet vårdplatser. Ekonomi och vårdplatser är kanske det som man i första hand associerar med köer och väntetider, men det är en mer komplex fråga än så. Tillgängligheten till vården påverkas också av svårigheter att rekrytera, hur vi organiserar oss och hur vårdbehovet i samhället utvecklas över tid. Vi vet att antalet äldre med stora vårdbehov ökar samtidigt som det blir allt färre i arbetsför ålder. Vi har verktyg för att möta detta, och vi behöver samverka med andra aktörer som exempelvis kommunerna, för att möta denna utmaning tillsammans. Jag skulle säga att vi gör framsteg inom många områden. Det pågår ett omfattande arbete med att öka produktiviteten, utveckla digitala lösningar och stärka primärvården. Vi behöver ha uthållighet.
Budgeten innehåller ett nytt mål om säkerhet och beredskap. Är det ett uttryck för att VGR inte varit tillräckligt förberett tidigare?
– Vi har haft ett fungerande beredskapsarbete, men det kan utvecklas, och omvärldsläget har förändrats snabbt. Det nya målet speglar att vi behöver stärka vår förmåga att hantera kriser, samhällsstörningar och det förändrade säkerhetsläget. Det handlar om att ta ansvar för vår roll i totalförsvaret.
När man talar om regioners förmåga att hantera kris – och i värsta fall krigsfara och krig – är det lätt att landa i hälso- och sjukvårdsfrågorna, men det är mer än så, eller hur?
– Ja, som region har vi ansvar för våra vanliga uppdrag även i kris och krigssituationer. Vi har en samhällsviktig verksamhet som kräver robusta strukturer i alla situationer. Hälso- och sjukvården är central, men det är också kollektivtrafiken. I budgeten uttrycker regionpolitikerna att Västtrafik ska förbättra krisberedskapen. De ska identifiera kritisk transportinfrastruktur och eventuella behov av kapacitetshöjande åtgärder ur ett beredskapsperspektiv. I kris och krig måste både hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken fungera direkt, men VGR:s övriga verksamheter har också en viktig samhällsfunktion. Vid en långvarig kris blir till exempel kulturen avgörande för hur invånarna mår och uthärdar påfrestningar
Många aktörer inom kulturområdet vittnar om en tuff ekonomisk verklighet. I budgeten får kulturen kompensation för statliga neddragningar. Hur ser du på regionens ansvar för att upprätthålla ett levande kulturliv?
– Kulturen är en viktig del av ett hållbart samhälle. VGR har ett ansvar att skapa goda förutsättningar för ett brett och tillgängligt kulturliv, men vi måste också förhålla oss till våra ekonomiska ramar. Inom dem ska vi stärka arbetet med demokrati och yttrandefrihet, stärka kulturens infrastruktur och vidga deltagandet.
Du kan läsa om budgeten i sin helhet Budget 2026 Västra Götalandsregionen
Övergripande om den nya budgeten (2026)
- Fler mål och fokusområden jämfört med 2025 års budget. Från 11 mål och 33 fokusområden till 14 mål och 44 fokusområden. Räknar man med de finansiella målen är det 17 mål och 51 fokusområden.
- Fortsatt krav på tydligare styrning och minskad administration.
- Fortsatt fokus på långsiktighet och flerårsplanering.
- Ökade resurser till specialiserad vård i egen regi. Bland annat vårdplatser och psykisk hälsa
- Nytt mål kopplat till säkerhet och beredskap
- Fortsatt fallande pensionskostnader frigör ytterligare reformutrymme.
- Expansiv budget = överskott 120 miljoner 2026. (En expansiv budget innebär att VGR inte budgeterar ett större överskott.)
- Regionbidragen justeras upp
- Hälso- och sjukvård:
+ 2,7 miljarder (5,1 %) - Regional utveckling, kollektivtrafik, kultur:
+ ca 240 mnkr (2,8 %) sammanlagt.
Dessutom 235 miljoner för Göteborg-Borås. - Serviceverksamheterna:
+ 100 miljoner (9,0 %)
- Hälso- och sjukvård:
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!

