I ett projekt fick elever i årskurs åtta svara på ett antal frågor, i syfte att identifiera dem som riskerade att drabbas av psykisk ohälsa.
– Vid en kartläggning fann vi ett femtiotal ungdomar som signalerade att de inte ville leva, säger projektledaren Pia Augustsson, doktorand och hälso- och sjukvårdskurator inom Närhälsan.
Teamet bakom Tanke & Hälsa, ett projekt och program inom Närhälsan i Västra Götalandsregionen, kommer nu att använda kartläggningen för att tidigare upptäcka och förebygga självmord bland ungdomar i skolan. Forskningsstudien kommer att genomföras på alla skolor inom Västra Götaland som är intresserade av att delta.
Viktigt att klara skolan
Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga, samtidigt som den psykiska ohälsan ökar.
Forskning visar att undervisning i psykisk hälsa inte bara förbättrar måendet hos ungdomar – det leder också till ökad studiero och bättre skolresultat. Att klara skolan är dessutom en viktig skyddsfaktor mot både depression och självmord, samt för att få en bra start i vuxenlivet.
Eleverna fick svara på 27 frågor
För att tidigt upptäcka psykisk ohälsa har skola, elevhälsa, vården och fem kommuner i Västra Götaland samarbetat i ett projekt, som startade 2019.
Under de första åren testades om programmet gick att genomföra i svensk skola och primärvård. Då var Gudny Sveinsdottir projektledare. Hon var tidigare primärvårdsområdeschef inom Närhälsan och tog det isländska programmet till Västra Götalandsregionen.
När fler kommuner och vårdcentraler bjöds in tog Pia Augustsson över som projektledare 2022.
– Genom att låta eleverna svara på 27 frågor som kan peka på depressionssymtom kunde vi identifiera tre grupper: de utan symtom, de med tydliga symtom, och de i riskzonen. Det är viktigt att identifiera och stötta ungdomar i ett tidigt skede innan symtomen utvecklas till en depression. Det är just dessa unga som har det största behovet av stöd, säger Pia Augustsson.
Verktyg för att hantera känslor och beteenden
Ungdomar som bedömdes ligga i riskzonen erbjöds ett samtal hos psykolog tillsammans med vårdnadshavare. Om det visade sig att ungdomen redan hade en psykiatrisk problematik hänvisades hen till elevhälsa, vårdcentral eller BUP.
De som låg i riskzonen men som inte var sjuka, erbjöds att delta i en tolv veckor lång kurs för att få hjälp att må bättre. Kursens syfte var att ge deltagarna verktyg att förstå och hantera sina tankar, känslor och beteenden.
En trygg atmosfär var avgörande, med tystnadsplikt både mellan deltagare och kursledare. Det hjälpte ungdomarna att våga öppna sig.
Unga nyfikna på psykisk hälsa
Övningarna i kursen kombinerades med reflektioner, bokexempel och berättelser från kursledarna för att skapa igenkänning, utan krav på att dela privata erfarenheter.
– Ungdomarna har lärt sig att tänka annorlunda, kommunicera bättre och att inte låta känslorna ta över. Några berättade skämtsamt att de blivit bättre på att förhandla med sina föräldrar och att tänka efter innan de agerar, säger Pia Augustsson.
Intresset för psykisk hälsa är stort bland unga, men ofta är det de mest utåtriktade som får utrymme i breda skolinsatser.
– Unga vill lära sig lika mycket om psykisk hälsa som om fysisk. Men det är inte alltid de som verkligen behöver stödet som syns mest. Det har vi försökt förändra, förklarar Pia Augustsson.
Nästa steg: upptäcka självmordstankar i tid
Erfarenheterna från Tanke & Hälsa har lett vidare till forskningsprojektet SPARK – Suicid Prevention And Resilience in Kids. Det är en systematisk kartläggning av ungdomars mående för att tidigt upptäcka självmordstankar. Man vill undersöka om metoden är mer effektiv än dagens arbete inom vård och elevhälsa.
SPARK har beviljats nästan sex miljoner kronor från det statliga forskningsrådet FORTE, som stödjer forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.
Projektet ska pågå i fyra år och leds av Carl Wikberg, distriktsköterska, forskare i allmänmedicin och adjungerad lektor vid Göteborgs universitet, och av Pia Augustsson som är forskningsassistent i projektet och doktorand i allmänmedicin vid samma lärosäte.
Text: Jan Kallenberg
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
Fakta: Tanke & Hälsa
Tanke & Hälsa har finansierats i två omgångar av Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel.
- 2019–2022: Fokus på att testa programmets genomförbarhet i skola och primärvård.
- 2022–2024: Fokus på att sprida metoden till fler kommuner och vårdcentraler.
Programmet har varit en del av det Regionala barnuppdraget och satsningen Kraftsamling fullföljda studier.
Samverkan har skett mellan Västra Götalandsregionen, Regionhälsan, Närhälsan och kommunerna Lysekil, Uddevalla, Stenungsund, Tjörn och Orust.