På drygt ett år har audionommottagningarna inom Västra Götalandsregionen kortat väntelistorna för hörselrehabilitering med flera tusen patienter. Bakom minskningen finns insatser som förstabesök på telefon och samarbete mellan mottagningar inom hela regionen.
För ungefär ett och ett halvt år sen, i april 2024, fanns hela 9 400 väntande i kön till hörselrehabilitering i Västra Götalandsregionen. Pandemin hade gjort att många patienter, framför allt äldre, hade undvikit att söka vård på grund av smittorisken.
Men när restriktionerna togs bort började remisserna sakta men säkert flöda in, och väntelistorna växte.
– 2023 gjorde man först en politisk satsning på att få ner väntetiderna. När den tog slut märkte vi att köerna började växa igen, och då beslutade vår verksamhetschef om en regional funktion för att strukturera arbetet och följa utvecklingen, berättar Anna Dahlberg, audionom.
Hon har i uppdrag att samordna arbetet med produktionsplanering över hela Västra Götalandsregionens hörselverksamhet, tillsammans med enhetschefer och schemaplanerare. I korthet innebär det att planera för hur många patienter som ska få vård, när och med vilka resurser.
Kortare bedömningssamtal
Audionommottagningar finns på 11 orter i Västra Götalandsregionen. De fick till en början testa individuella insatser för att korta sina väntelistor. Allt arbete fick ske efter egen förmåga, och på det viset testades och utvärderades flera olika arbetssätt parallellt.
Maria Nohlås, audionom i Borås, berättar att hennes mottagning kunde sålla bort upp till 40 procent av de väntande med ett nytt arbetssätt.
– Vi började med att kalla patienterna för ett kortare bedömningssamtal samt hörselscreening via självtest, vilket visade att vi hade ett stort antal patienter på våra väntelistor som inte krävde hörselrehabilitering, säger hon.
Rätt patienter på väntelistan
När mottagningarna förstod att många stod i kö utan att egentligen vara aktuella för rehabilitering, stod det klart att remisskriterierna behövde förtydligas. Många av remisserna till audionom kommer från vårdcentralerna runtom i regionen, och nu har mottagningarna infört ett krav på hörseltest, audiogram, för att en patient ska bli aktuell för rehabilitering.
Något som varit starkt bidragande till att rätt patienter nu står på väntelistan, säger Anna Dahlberg:
– Tack vare audiogramkravet är vi säkra på att de som väntar har en konstaterad hörselnedsättning.
Digitala nybesök
I Vänersborg, Bäckefors, Lysekil och Strömstad satsade mottagningarna på digitala nybesök, i stället för fysiska.
I dag kan audionomerna ha uppemot tio nybesök på en dag, i stället för som tidigare, sex per vecka.
– Att ha digitala besök med patienter som söker för att de hör dåligt kändes först som en galen idé. Men vi vågade testa och vi har fått ett otroligt positivt resultat med nöjda patienter, säger Therese Söderberg, enhetschef på audionommottagningarna i Vänersborg, Bäckefors, Lysekil och Strömstad.
Siffrorna för hörselverksamheten bekräftar att arbetet gett effekt. Väntelistan som i april 2024 rymde 9 400 patienter, hade i juli i år krympt till 4 000, vilket innebär att man i dag når vårdgarantin på många enheter, och är på god väg att göra det på samtliga.
Stärkt samarbete inom regionen
Förutom tidiga förstabesök på telefon och audiogramkrav, har man över hela regionen också stärkt samarbetet. När en mottagning inte haft resurser att erbjuda besök inom vårdgarantins 90 dagar, har andra mottagningar kunnat hjälpa.
Något som varit möjligt tack vare planering och samarbete, och inte minst: Audionomer som erbjudit sig att ta extrapass.
– Det har varit ganska tunga år med många förändringar, och det ska ju vara hållbart för medarbetarna också i längden. Extraarbete har varit helt frivilligt och en möjlighet som varit välkommet för vissa. Det man gjort då är förstabesöket, med kartläggning och behovsbedömning, säger Anna Dahlberg.
Hur ska arbetet fortsätta framåt?
– Vi kommer att följa inflöden och fortsätta med ett övergripande samarbete i hela regionen. Ytterligare en lärdom är att vi behöver vara duktigare på att identifiera och göra patienten uppmärksam på vilka delar som hon eller han själv behöver ta ansvar för i sin rehabilitering. Där finns en stor kapacitet, säger hon.
Text: Karin Eurenius
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus
LÄS OCKSÅ: