– ”Åh, nu kan jag dansa igen”, utbrast en kvinna över 80 år och sträckte armarna i luften när hon provade sin medicinska korsett. Eva‑Britt Hägg minns reaktionen tydligt.
Personer som har kraftig smärta i överkroppen efter till exempel en operation, ett diskbråck eller skolios kommer till Eva-Britt Hägg för att få en mjuk korsett i tyg eller resår. Korsetten ger stöd och avlastning åt kroppsdelar som inte längre fungerar som de ska.
– Det känns bra att se hur de går härifrån med en mer upprätt hållning, säger Eva-Britt Hägg.
Vägen till yrket började 2002. Då landade Eva‑Britt in som korsettekniker efter ett tips från Arbetsförmedlingen. Eva-Britt hade att arbete i en herrekiperingsbutik men det var ett deltidsjobb och hon ville arbeta heltid.
– Jag har skräddarkompetens, och det var nog avgörande när jag fick jobbet bland 30 sökande, säger hon.
I sitt dagliga arbete anpassar Eva‑Britt mjuka korsetter samt bråck‑ och stomigördlar med största möjliga precision. Hon tillbringar någon timme varje arbetsdag vid symaskinen.
En av de största utmaningarna i yrket handlar om att tillverka gördlar för stora bråck.
– Tänk dig ett bråck som är stort som en fotboll. Gördeln måste hålla bråcket på plats och helst även trycka in det i kroppen. I de fallen sätter vi ibland hängslen på gördeln så att den ska sitta kvar.
Korsetten ska sitta tajt mot kroppen
För att ge rätt stöd måste korsetten sitta tajt mot kroppen. Samtidigt ser Eva‑Britt Hägg till att den inte skaver eller orsakar sår.
– Ibland behöver jag justera korsetten i efterhand. Då får patienten komma tillbaka, och jag syr in eller syr om den.
Alla hjälpmedel som Eva‑Britt Hägg tillverkar provar hon inte ut själv. När läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset amputerar ett ben kan patienten behöva kompressionsbyxor – ett specialplagg som stödjer musklerna, minskar smärta, påskyndar läkningen och formar stumpen inför en framtida protes.
– Sjukhuset skickar mått till mig och utifrån dem syr jag kompressionsbyxan som patienten sedan använder.
Ingår i den ortopedtekniska mottagningen
Oftast möter Eva‑Britt Hägg ändå personerna som ska bära gördlar eller bröstproteser. Hon avsätter omkring en timme per patient och tar emot cirka sex personer varje dag i lokalerna i södra Göteborg.
Eva-Britt Hägg är en del av en större verksamhet. På ortopedtekniska mottagningen i Göteborg jobbar totalt 55 personer. Förutom Eva-Britt Hägg finns ytterligare en korsettekniker i gruppen – en nyanställd fysioterapeut.
– Hon och jag delar ett litet utrymme med symaskiner och materiallager.
Samtidigt pågår ett generationsskifte. Eva-Britt Häggs kollega har nyligen börjat och Eva-Britt ansvarar för delar av hennes upplärning. När Eva‑Britt själv började för över 23 år sedan arbetade tre korsettekniker på mottagningen.
– Utvecklingen pekar mot att verksamheten framöver kommer att anställa andra yrkesgrupper. Arbetet handlar fortfarande om att tillverka individuellt anpassade hjälpmedel. En ortopedtekniker tillverkar till exempel även skoinlägg och knäortoser. Det råder brist på ortopedtekniker och ortopedingenjörer – den som vill ha goda jobbchanser ska utbilda sig till det.
Under sina år i yrket har Eva‑Britt sett hur tekniken och materialen förändrats. Framför allt har utvecklingen förbättrat färdiga standardmodeller, som i dag kräver färre justeringar. Även bröstproteserna har utvecklats.
Efter mer 23 år i yrket har Eva-Britt Hägg på nära håll sett den utveckling som har skett. Främst handlar det om materialet. Helfabrikatsmodellerna har blivit bättre, det krävs mindre justeringar av korsetter och gördlar. När det gäller bröstproteser är en del material i dag temperaturreglerande, vilket innebär att användaren inte blir lika varm av sin bröstprotes som tidigare.
En kvinna som har haft bröstcancer
Den vanligaste användaren av bröstprotes är en kvinna som har opererat bort hela eller delar av ett bröst efter bröstcancer.
När Eva‑Britt Hägg provar ut en bröstprotes strävar hon efter symmetri och jämn vikt över bysten. När såren har läkt och svullnaden har lagt sig väljer hon tillsammans med kvinnan en permanent silikonprotes med rätt form, storlek och vikt. Protesen kan bäras löst i bh:n, i en ficka i bh:n eller fästas direkt på kroppen. Kvinnan tar av protesen nattetid om den sitter direkt mot huden.
– Nu ser jag ut som vanligt. Det är kommentar som många säger när de provar bröstproteser efter en operation.
Vad överraskar personer mest när du berättar om ditt yrke?
– De flesta har ingen aning om att det här jobbet finns. Jag får helt enkelt förklara vad jag gör.
Vad är mest givande i ditt jobb?
– Att jag får hjälpa människor. Jag ser hur något händer i deras blick. Det är äkta och det går rakt in i mitt hjärta.
Text: Carina Karlsson, Foto: José Lagunas Vargas
Namn: Eva-Britt Hägg
Ålder: 66 år.
Yrkestitel: Korsettekniker, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Antal år i yrket: 23,5 år.
Andra yrken jag har haft: Butiksbiträde och ändringsskräddare.
Om jag fick prova på ett annat jobb inom VGR för en dag: Trädgårdsmästare i rehabträdgård.
Unika yrken i VGR – serie i VGRfokus
Det arbetar ungefär 57 000 personer i Västra Götalandsregionen. Bland alla medarbetare finns de som har roller som är ovanliga – yrken som få känner till. I serien Unika yrken i VGR möter vi några av dem: specialister och doldisar. Hur ser deras arbetsdag ut? Vad kräver deras yrkesroll? Varför behövs just deras kompetens? Häng med i serien där du får möta ovanliga yrkesuppdrag och värdefull expertis.
