AI öppnar nya möjligheter för personer med nedsatt syn eller blindhet att klara vardagen på egen hand. På syncentralerna i Västra Götalandsregionen pågår ett aktivt arbete för att stötta patienter som vill använda AI‑baserade produkter. I dag finns allt från smarta glasögon till appar som kan hjälpa med läxläsning eller läsa av streckkoder i matbutiken.
När Henrik Härnstrand kliver in i ett rum säger han: Beskriv rummet. Han får svar direkt – av sina glasögon.
– Det här är smarta glasögon som scannar av ett rum, och det sitter små högtalare på insidan av skalmarna vid öronen. Nu berättade de för mig att du sitter framför mig och har på dig en svart tröja. Jag ser inget alls, och de här kan ändå ge mig en bild av vad och vem som finns i rummet, berättar han.
Arbetar som it-tekniker
Henrik Härnstrand jobbar som it-tekniker på Syncentral Borås. Här träffar han patienter som har nedsatt syn eller blindhet som behöver hjälp i vardagen. Idag handlar det mycket om hur smarta enheter, så som mobiler, surfplattor, glasögon och klockor kan användas.
– Vi kan hjälpa till att skräddarsy efter behov, om man vill ha verktyg för förstoring i sin mobil till exempel, eller uppläsning. Jag utbildar också patienten i hur det funkar. Att inte se själv är en fördel i det här jobbet, jag måste ju använda detta själv dagligen och kan relatera till det patienterna säger, berättar han.
I dag äger de flesta någon typ av smart enhet, som med rätt anpassningar kan vara till stor hjälp. Han berättar att det finns en mängd konsumentprodukter som appar och digitala lösningar som kan underlätta livet med synnedsättning, och fungera som extra ögon för den som inte ser.
Produkter förskrivs inte som hjälpmedel
Konsumentprodukter som patienten själv får välja att köpa och använda, men de förskrivs inte som hjälpmedel.
– Vi bjuder in våra patienter till grupper som handlar helt om it och teknik där vi hjälper till och de får testa, det är väldigt uppskattat, säger han.
Där kan han visa appar som kan hjälpa till med att färgsortera tvätt eller scanna streckkoder i butiken, så att man vet om man håller i krossade tomater eller majs. Appar kan användas för att ta en bild, till exempel av barnens läxa, för att få den uppläst och kunna stötta i skolarbetet. I andra fall kan tekniken vara ett stöd för att läsa av ett felmeddelande på värmepumpen hemma, eller välja kläder i matchande färger.
– Jag använder själv en app för synskadade där man kan koppla upp sig och ringa en volontär. Den första som svarar kan hjälpa mig med guidning tack vare att jag kan visa via mina smarta glasögon. De ger mig dessutom händerna fria vilket är väldigt skönt, säger Henrik Härnstrand.
Kan nu kommunicera på svenska
Utvecklingen går just nu fort på området. De smarta glasögonen har till exempel hittills krävt att kommunikationen sköts på engelska, men en efterlängtad uppdatering har nu kommit, där kommunikation med de smarta glasögonen sker på svenska.
Något som kan underlätta och göra hjälpmedlet tillgängligt för fler.
– Vi märker att många patienter är intresserade av hur de kan använda AI, det kan förenkla så mycket. Med kommunikation med de smarta glasögonen på svenska så blir det också mer intressant för en större grupp, säger Maria Johansson, enhetschef Syncentral Borås, och del av Habilitering & Hälsas särskilda arbetsgrupp inom AI.
Syncentralerna hänvisar till Integritetsmyndighetens råd
Men samtidigt som AI möjliggör mycket, finns det också baksidor. Media har till exempel rapporterat om hur filmmaterial från de smarta glasögonen kan användas för att utveckla AI-tjänster, utan användarens vetskap.
I samband med granskningen satte Integritetsskyddsmyndigheten i Sverige, IMY, ihop en lista med råd till användare av smarta glasögon.
Ett material som syncentralerna nu hänvisar till och informerar sina patienter om: Smarta glasögon | IMY.
– Hur ens personuppgifter används är ju väldigt viktigt och man måste ifrågasätta tekniken. Vissa funktioner går att slå av på glasögonen och det är viktigt att vara medveten i sitt användande och sätta sig in i villkoren. Där vill vi stötta så mycket vi kan, säger Maria Johansson.
Henrik Härnstrand håller med och berättar att han får många frågor om just smarta glasögon. Han ser dem som ett bra komplement, men inget han förlitar sig på till fullo. Men för den som till exempel orienterar sig med käpp, kan glasögonen vara en extra hjälp.
– Även om jag inte ser så ger det mig något att få en visuell överblick. Det bidrar till mycket mer självständighet i vardagen, säger han.
Text och foto: Karin Eurenius
E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus!
Generellt fotograferings- och filmningsförbud
Inom Västra Götalandsregionen gäller generellt fotograferings- och filmningsförbud inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Syftet är att skydda patienters och medarbetares integritet och skapa en trygg och säker vårdmiljö. Undantag kan ges inom ramen för gällande lagstiftning.
Ljudupptagning är inte förbjudet, om den som gör inspelningen själv deltar i samtalet. Om en patient önskar spela in ett samtal bör vårdpersonal och patient vara överens om det.
Läs riktlinjen om fotografering, film och ljudupptagning i vården:
Fotografering, film och ljudupptagning i Vården – Regional riktlinje 2022 – 2026.pdf
Fyra syncentraler
Västra Götalandsregionen har fyra syncentraler: i Göteborg, Borås, Vänersborg och Skövde. Syncentralerna hjälper patienter som kommit på remiss från ögonläkare, och arbetar för att förbättra livssituationen för den som har måttlig synnedsättning till blindhet. Genom habilitering, där man bygger upp nya förmågor, och rehabilitering, där man tränar upp förmågor som man tidigare haft.
Syncentralerna hjälper till med: Träning av dagliga aktiviteter med eller utan hjälpmedel, psykosocialt stöd och rådgivning, vägledning och information till anhöriga, närstående och personal, samt samordning och uppföljning av insatser.
Är du nyfiken på syncentralernas gruppverksamhet? Hitta kontaktuppgifter här.