Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Sjukhusvård hemma. Sahlgrenska hemma är en av landets största satsningar på sjukhusvård i hemmet. Forskarna ska följa utvecklingen när det etableras som del av den ordinarie verksamheten. Foto: Paul Björkman/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

När vården flyttar hem följer forskarna utvecklingen

Allt fler patienter kan få avancerad vård hemma i stället för på sjukhus. Hur påverkar det patienterna och vårdsystemet? Nu medverkar Västra Götalandsregionen, VGR, i ett stort forskningsprojekt på Chalmers tekniska högskola – om vad som händer när sjukhusvården flyttar hem till patienten.

Chalmers tekniska högskola har beviljats 4,9 miljoner kronor från Forte till ett forskningsprojekt om hur patienter, medarbetare och vårdsystem påverkas när avancerad specialistsjukvård kan ges i hemmet.

– Vi ser sjukhusvård i hemmet som en transformation av hela sjukvårdssystemet. När alltmer vård bedrivs utanför sjukhuset utmanas mycket av det vi tar för givet om vad ett sjukhus är och hur sjukhusvård bedrivs. Frågor om ansvar, arbetsformer och samarbete behöver man förstå på nytt, säger Andreas Hellström, projektledare och universitetslektor vid Chalmers tekniska högskola.

Projektet ska pågå 2027–2029 i samverkan mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, VGR, Göteborgs universitet och Karolinska Institutet.

Allt fler kan få vård i hemmet

Att vara patient i sitt eget hem är i sig inte någon ny företeelse. Bland annat inom regional respektive kommunal primärvård finns sedan länge etablerade former för detta.

Nu gör medicinsk och digital utveckling att möjligheterna blir allt större att erbjuda avancerad sjukhusvård till fler patientgrupper utanför sjukhusens väggar. Samtidigt behöver vården hitta nya sätt att möta behoven hos en växande och allt äldre befolkning. Forskningsprojektet ska fokusera på specialistsjukvården och vad som händer när den ges i patienternas hemmiljö.

En som kommer att medverka i forskningsprojektet är Lina Dahlén Holmqvist, överläkare och centrumföreståndare för Gothenburg Emergency Medicine Research Group, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För henne är patientperspektivet centralt.

– Det är viktigt att vi bygger kunskap utifrån patienternas, de anhörigas och medarbetarnas perspektiv. Vad är det för skillnad att vårdas i en sjukhussäng jämfört med i sin egen säng? Ju mer av vården som flyttar hem, desto mer behöver vi förstå vad det innebär för alla som berörs. Vi måste säkerställa att vården håller hög kvalitet och upplevs som trygg, säger hon.

Kvinnlig läkare
Lina Dahlén Holmqvist, överläkare och centrumföreståndare för Gothenburg Emergency Medicine Research Group, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Johanna Ewald St Michaels

Huvuddelen av studien görs vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen. Där finns sedan tidigare Sahlgrenska hemma, en av landets största satsningar på sjukhusvård i hemmet. Det ger forskarna möjlighet att följa utvecklingen när vårdformen blir en alltmer etablerad del av den ordinarie verksamheten.

– Det är ett utmärkt ställe att bedriva forskningen eftersom vi förfogar över hela den akuta vårdkedjan för många av dessa patienter inom samma del av vår organisation, säger Lina Dahlén Holmqvist.

Mer än en ny plats för vården

Forskarna vill undersöka hur ansvar fördelas mellan olika aktörer, hur samverkan påverkas och vilka organisatoriska förändringar som krävs för att vården ska fungera väl när den inte längre är knuten till sjukhuset.

När vården sker i patienternas hem utmanas gränserna mellan specialiserad vård, regional och kommunal primärvård.

– När mer avancerad vård flyttar hem påverkas inte bara platsen där vården ges, utan också hur vården organiseras och samverkar – även inne på sjukhusen, säger Andreas Hellström.

Den statliga forskningsfinansiären Forte har beviljat 4,9 miljoner kronor till projektet i hård konkurrens.

– Det här är en möjlighet att studera en förändring som redan pågår i praktiken. Genom forskningen hoppas vi kunna bidra med kunskap som stödjer framtida beslut om hur vården kan organiseras på ett sätt som är hållbart, effektivt och värdeskapande för patienterna, säger Andreas Hellström.

Sjukvårdens förmåga att klara störningar och kriser samt civila beredskap är andra perspektiv som också kommer att ingå i studien. Forskarna vill förstå hur vårdformen kan fungera i kris och krig, och vilken roll den kan spela för sjukvårdens samlade förmåga.

Andreas Hellström, universitetslektor och projektledare vid Chalmers tekniska högskola. Foto: Josefin Hardinger/Chalmers tekniska högskola

”Vi måste hela tiden utveckla våra arbetssätt”

Inom VGR pågår just nu ett omfattande arbete med att ta fram en ny hälso- och sjukvårdsstrategi. Forskning, innovation och personcentrerad vård är strategiskt viktiga områden som pekas ut i det nuvarande förslaget.

– Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar och vi måste hela tiden skapa ny kunskap om lösningar och utveckla våra arbetssätt för att ge störst nytta för patienter och samhälle. Den här forskningen kan ge viktiga insikter om hur vi kan göra det på bästa sätt, säger Karin Looström Muth, hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör på VGR.

Forskningsprojektet på Chalmers innebär en möjlighet att studera den utveckling som redan pågår och samtidigt få kunskap som kan vägleda framtida beslut.

Karin Looström Muth, hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör i VGR. Foto: José Lagunas Vargas.

För Karin Looström Muth är projektet ett exempel på hur forskning och verksamhetsutveckling kan gå hand i hand. Hon betonar också vikten av ett sammanhållet vårdsystem:

– I det här projektet kommer man ju främst titta på specialistvårdens uppdrag. För VGR är det också viktigt att se till vårdsystemet som helhet, där till exempel primärvården också spelar en viktig roll både i dag och i framtiden. Det finns ingen motsättning i det, men olika vårdformer behöver också samspela i ett sammanhållet system, säger hon.

Text: Anders Sandahl

E-post: vgrfokus@vgregion.se
Om allmänna handlingar – tänk på detta när du kontaktar VGRfokus


Läs mer: