Fetma, högt blodtryck och diabetes är några diagnoser som förekommer i högre utsträckning bland invånare med flyktingbakgrund.

Invånare med flyktingbakgrund söker mer vård och har sämre hälsa än resten av befolkningen. Nu gör Västra Götalandsregionen (VGR) en samlad bedömning av behoven.

I en ny rapport från VGR jämförs vårdkonsumtion och diagnoser hos invånare med och utan flyktingbakgrund. Rapporten har tagits fram för att bedöma behov av hälso- och sjukvård och tandvård hos invånare med flyktingbakgrund.

Söker mer vård

Rapporten visar att invånare med flyktingbakgrund söker mer kroppslig vård än andra. De har också högre förekomst av diagnoserna fetma, högt blodtryck, diabetes, kranskärlssjukdom, hjärtinfarkt, mag-tarmbesvär samt symtom i muskler och leder. Sjukdomarna ökar också snabbare än hos övriga invånare.

– Rapporten visar en oroväckande hög förekomst av kroppsliga sjukdomar bland invånare med flyktingbakgrund. Diagnoser där det är viktigt med tidig behandling och insatser för att påverka levnadsvanor, säger Marie Röllgårdh, avdelningschef för koncernavdelning data och analys.

Barn söker mer psykiatrisk vård

Rapporten visar också att ensamkommande barn med flyktingbakgrund söker mer psykiatrisk vård än andra barn. Hos ensamkommande barn var diagnosen posttraumatiskt stresstillstånd nästan 30 gånger vanligare, sömnstörningar var sju gånger vanligare och depression tre gånger vanligare. Även om det inte rör sig om ett stort antal barn, så tillhör de en utsatt grupp som är i stort behov av psykiatrisk vård och stöd. Vuxna med flyktingbakgrund söker däremot vård i lägre utsträckning,  trots en högre risk för psykiatriska diagnoser.

Sårbar grupp

Sammantaget visar rapporten att invånare med flyktingbakgrund är en sårbar grupp både vad gäller psykisk och fysisk hälsa och det finns ett behov att fördjupa kunskapen om deras hälsa och vårdbehov. Tidiga hälsofrämjande insatser och psykiatriska behandlingsinsatser är viktiga för att minska riskerna för fysisk och psykisk sjukdom.

Rapporten föreslår att man kan  komplettera befintliga hälsoundersökningar för asylsökande med en uppföljande hälsogenomgång efter beviljat uppehållstillstånd. En sådan genomgång bör ha fokus på psykisk ohälsa samt levnadsvanor. Den bör fånga upp exempelvis övervikt, högt blodtryck och diabetes för att förebygga allvarlig ohälsa och för tidig död. I en tidigare rapport från Västra Götalandsregionen framkom att asylsökande sannolikt inte får den vård de behöver.

– I Västra Götalandsregionen(VGR) sammanställs nu flera rapporter om asylsökande och invånare med flyktingbakgrund för att göra en samlad bedömning av gruppens behov, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Text: Åsa Elofsson
vgrfokus@vgregion.se


Fakta:

Rapporten baseras på 50 000 folkbokförda personer mellan 0 och 69 år i Västra Götaland som tidigare varit asylsökande. Data är hämtade från vårddatabasen Vega, Akutdatabasen och Statistiska Centralbyrån.