Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Mat av tång. Linnea Sjögren på Catxalot i Havstensund visar ätliga sorter. Foto: Kent Eng

Rawfood, det asiatiska köket och svensk tång

Stjärnkockarna har redan hakat på trenden med svensk tång. För dig som inte är rädd att blöta ner fötterna är det bara att följa efter. Våra vanligaste tångsorter är enkla att plocka och bjuder på oändliga smakvariationer.

Blåstången som växer överallt längs västkusten kan ätas rå direkt från havet, torkas, kokas eller användas i inläggningar. Och det är bara en av alla tångsorter du kan plocka och äta.

– Det finns ingen giftig tång i Sverige. Däremot kan den vara mer eller mindre smaklig säger Linnéa Sjögren.

Linnéa Sjögren är en av deltagarna på Västerhavsveckan som Västra Götalandsregionen arrangerar 3-11 augusti. Tillsammans med Jonas Pettersson driver hon företaget Catxalot [catch-a-lot] med bas i Grebbestad och Havstensund. De jobbar året runt med olika aktiviteter. Tångsafari, tångpaddling och kurser i hur man lagar mat och tillverkar marin hudvård är några exempel.

Ökat intresse i Sverige

På senare år har intresset för tång ökat i Sverige, troligen till följd av trender som rawfood och det asiatiska köket. Men kanske också för vi blivit mer medvetna om klimatet, hållbarhet och att förbereda oss inför kriser (prepping). Många känner också en djup tillfredställelse i att plocka och lagra sin egen mat.

I Sverige har tång främst använts som gödning, till djurfoder och som tätningsmedel i hus. Men i framförallt Asien odlas den i stor skala och genererar mer pengar än fisket i världen. Tång används i industrin bland annat som förtjockningsmedel i livsmedel och som ingrediens i mediciner och hudvård.

Nu omfamnas den svenska vilda tången både av stjärnkockar och en mat- och naturintresserad allmänhet.

Matlagning i kök
Linnea Sjögren tillagar tång. Foto: Kent Eng

– Våra aktiviteter lockar människor i alla åldrar och kan verkligen engagera hela familjen. Det är ofta intresset för natur, mat och hälsa som styr, men alla, även barnen tycker det är roligt för det finns så mycket man kan göra, säger Linnéa.

Tidigare sålde Catxalot vild färsk och torkad tång till de flesta av Sveriges topprestauranger. Men när de stod inför att börja sälja till restaurang Noma, med två stjärnor i michelinguiden, tog det stopp. Arbetsbördan blev för tuff och Linnea och Jonas valde att satsa på event- och kursverksamheten och säljer nu endast i liten skala till restauranger.

– Kockarna tycker det är jättespännande att jobba med tång, säger Linnéa.

Plocka tång själv

För dig som är nyfiken på att själv skörda och tillaga tång finns det några saker att tänka på.

  • Allemansrätten ger dig lov att plocka tång för eget bruk. Men gör det varsamt och hållbart.
  • Använd en sax eller kniv och skär av den del du vill ha. Ryck inte upp tången.
  • Ta inte för mycket åt gången. Tången behöver rensas och tas om hand precis som när du har varit ute i skogen och plockat svamp.
  • Plocka i öppet strömmande vatten. Det går bra att skörda nära land bara vattnet rör sig.

Text: Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se


Fakta:

Om Västerhavsveckan:

Den 3-11 augusti 2019 arrangeras en ny Västerhavsvecka. Västerhavsveckan är en temavecka för havsmiljön med syfte att öka kunskapen om Västerhavets miljö och som arrangeras av Västra Götalandsregionen. Årets tema är havet utifrån våra sinnen.

För mer information och program, besök Västerhavsveckans hemsida här.

Om tång och hälsa:

De flesta tångsorter innehåller många olika vitaminer och mineraler, spårämnen och antioxidanter. Vad tången kan göra för vår hälsa och som ingrediens i hudvård är frågor som intresserar forskare.

Om lagring:

Tång går utmärkt att torka. På klipporna vid havet, på en tvättlina, på ett gallernät, ett tyg, i en torkugn, på en torkställning eller i en vanlig ugn på cirka 40 graders värme. Tången ska vara helt torr när du packar den i en lufttät låda, glasburk, papperspåse med folierad insida eller annan förpackning. Förvarad mörkt och svalt. I rumstemperatur håller den sig i några år, minst.

Om tillagning:

Tång kan användas som smaksättare, konsistensgivare, i förrätter, varmrätter och desserter.  Som tillbehör och dekoration. Ingen svensk tång är giftig men alla är inte lika smakliga. De har också olika konsistens och kräver olika tillagningssätt.

Om smaken:

Tång kan ha olika smak beroende på om den är färsk, torkad, inlagd, kokt eller stekt. Vissa ändrar också färg. Smaken varierar från neutral till sötaktig eller pepprig. Den kan påminna om skaldjur eller till och med stekt bacon.

Den japanska tången som serveras tillsammans med sushi kan ersättas med vår svenska blåstång eller knöltång till exempel. Den speciella smaken kommer från inläggningen.

Visste du att:

Hälften av jordens syre produceras av alger och tång. Tång tar upp näring ur havet (kväve och fosfor), och bidrar alltså till ett mindre övergött hav.

I Sverige finns än så länge bara en tångodling eftersom den typen av odling inte är reglerad i miljölagen.  Tång odlas på liknande sätt som musslor och frågan är just nu under utredning.

Den vilda tången går inte att skörda storskaligt och kommersiellt och det krävs stora arealer för att det ska bli lönsamt att odla. Om några år kanske tångbonde är ett nytt yrke i Sverige.

Läs mer på Catxalot.se