Under en tid fanns risken att Sverige skulle stå utan kritiska läkemedel mitt under pågående coronapandemin. Läs om hur sjukhusapotek i fyra regioner, däribland Västra Götalandsregionen (VGR), startade ett unikt samarbete och började samordna läkemedelsinköpen för hela landets sjukvård.
– Hade inte vi tagit tag i det här, hade tillgången till läkemedel som krävs vid behandling av patienter med covid-19 på IVA varit sämre än den är, säger Marie Rasmuson, chef Sjukhusapoteket VGR.
När man insåg att epidemin gick mot att bli en pandemi var det väldigt otydligt vem som i Sverige hade i uppdrag att säkra läkemedelsförsörjningen. Läkemedelsverket hade något slags uppdrag, Socialstyrelsen likaså men det var långt ifrån heltäckande sett till det uppkomna behovet.
Ingen kunde heller initialt svara på hur frågan om hur läkemedelsförsörjning skulle lösas – hade ens någon kartlagt det nationella behovet? I väntan på initiativ från de statliga tillsynsorganen, började Sjukhusapoteket VGR, i samråd med medicinska specialister, ta fram en lista över de mest kritiska och centrala läkemedlen.
I mitten av mars insåg man att det blev allt allvarligare, risken för läkemedelsbrister ökade kraftigt.
– Redan då såg vi att vissa läkemedel som varit svåra att få tag i tidigare blev ännu svårare att få tag i. Problematiken ökade och något behövde hända. I dialog med Region Skåne och Stockholm bestämde vi oss för att vi måste ta tag i detta själva, säger Marie Rasmuson.
Risk att läkemedel hamnar i andra länder
De flesta läkemedelsföretag äger sina läkemedel även när de lagras och förvaras hos distributörer och tredjepartslogistiker, och det är naturligt för ägaren att sälja till högstbjudande. Det finns därmed en risk att stora mängder läkemedel köps av andra länder som betalar bättre.
Den enda lösningen för att minimera risken att Sverige står utan läkemedel, är att själv bli ägare och fortlöpande köpa upp läkemedel för vidare distribution inom landet – men det är en omfattande problematik kring det som kan få den mest rutinerade byråkrat att gå upp i limningen.
– Vi behövde agera snabbt. Det fanns inte tid för något annat, säger Marie Rasmuson.
Det nya nationella läkemedelsförrådet
För att stävja bristen drev regionerna i Sverige tillsammans med organisationen SKR, Sveriges kommuner och regioner, igenom idén om ett nationellt läkemedelsförråd.
– Vi hade möte med distributörerna, branschföreningarna och naturligtvis med myndigheterna. Det här var helt nytt för alla. Man var inte ovillig men det fanns en viss osäkerhet. Det hade aldrig hänt tidigare.
Drivande i arbetet var fyrlän – läs mer i faktarutan – som fick i uppdrag av alla regiondirektörerna att säkra landets försörjning av läkemedel under covid-19.
Djungel av avtal och dagliga leveranser
Att köpa in läkemedel till nationellt förråd och fördela läkemedel som det finns brist på mellan regionerna innebär kontinuerliga avstämningar med leverantörer, distributörer, apoteksaktörer, medicinska experter, myndigheter och så vidare. Det krävs också byggande av avancerade verktyg i excel för att kunna hantera all data.
Avtal gällande tjänster har skrivits med distributörer och apoteksaktörer, samverkansformer och processbeskrivningar för att säkerställa kedjan med information, fysiska och ekonomiska flöden har tagits fram. Dessutom krävs partihandelstillstånd och tillstånd att handla med narkotika, vilket fyrlän fått utfärdat av Läkemedelsverket.
– Vi har alltså byggt upp en hel organisation som jobbar med de här frågorna dagligdags. Väldigt mycket detaljer. Ungefär 240 läkemedel på listan vilket innebär i realiteten 600 till 800 varunummer, så det är mycket att ha koll på.
Vilka läkemedel är det störst brist på?
– Det är svårt att rangordna. Medicinska experter hittar ofta lösningar på vilka läkemedel i olika kombinationer som kan ersätta ett annat. Men generellt har det från början varit absolut störst brist på propofol men också till exempel midazolam och fentanyl.
Vad görs i nuläget åt detta?
– Exempelvis finns det en fördelningsgrupp på fyra personer som kartlägger behovet av propofol i hela landet inför nästkommande vecka. De ser över tillgången och fördelar dit behovet är störst. Det går inte att beskriva hur oerhört mycket arbete de lägger ner på detta.
Har den här lösningen fungerat hittills, dvs. att fyra regioner köper och fördelar läkemedel?
– Inköp av läkemedel under coronapandemin sker i konkurrens med hela världen. Det gäller att jobba snabbt och beslutsamt. Om vi inte hade tagit tag i detta, då hade vi inte kunnat möta de behov som är och har varit. Vi hade inte kunnat leverera läkemedel på det sätt som hittills gjorts. Det hade inte funnits tillgång till de läkemedel i den utsträckning som behövs vid behandling av covid-19, säger Marie Rasmuson.
Text: Gabriel Holmqvist
vgrfokus@vgregion.se
Fakta: Regionerna samordnar nationella läkemedelsköp
Landets 21 regioner och SKR, Sverige Kommuner och Regioner, samarbetar för att säkra läkemedelsförsörjningen i Sverige och har gett fyra regioner, fyrlän – Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland – uppdraget att köpa in de läkemedel som bedöms vara de mest centrala och kritiska.
Målsättningen är att nå en lagernivå som motsvarar den förväntade förbrukningen i riket sett till det ökade behovet av intensivvårdsplatser och slutenvård som genomförs för att möta vårdbehovet relaterat till covid-19.
Den initiala kostnaden för läkemedelsinköp uppskattas landa på cirka 450 miljoner kronor vilket de fyra regionerna delar på. För VGR:s del innebär det runt 100 miljoner kronor och i den summan ingår att VGR betalar för andra regioner.
Så småningom kommer kostnaden fördelas mellan alla regioner i landet.
Bli först att kommentera