Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Daniel, Bengtsson, en av 12 perfusionister på SU. Foto: Ines Sebalj.

Daniels livsviktiga yrke – att ta över hjärta och lungor

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) görs varje år ungefär 1 000 hjärtoperationer på vuxna och 200 på barn. För att kunna genomföra en sådan operation behöver man koppla bort hjärtat och lungorna. Daniel Bengtsson, är en av 12 perfusionister på SU som har den livsviktiga uppgiften.
– Folk tror alltid att jag är perfektionist, säger han.

Vad gör en perfusionist egentligen?

–  Perfusionistens uppdrag är att ta över hjärtats och lungornas funktion. Yrket har funnits sedan 1950-talet när den första hjärt-lungmaskinen kom. Vi är även tekniskt ansvariga för behandling med ECMO, som är en hjärtlungmaskin för intensivvård, och jobbar även med vissa cancerbehandlingar.

Hur blir man perfusionist?

– Den vanliga gången är att man blir anställd på kliniken som perfusionistaspirant och går den 2-åriga mastersutbildningen till perfusionist på den Skandinaviska perfusionistutbildningen i Århus, Danmark. I Sverige har aspiranterna ofta en bakgrund som specialistutbildade sjuksköterskor inom anestesi, intensivvård eller operation.  Man kan också vara ingenjör eller biomedicinsk analytiker i botten, och i vissa länder även läkare. Utbildningen är med andra ord ganska lång – först minst fyra år till specialistsjuksköterska och sedan två år i Århus.

Det låter inte så lätt att rekrytera?

Daniel Bengtsson, enhetschef, Perfusion på SU. Foto: Ines Sebalj.

– Det kan bli lite krångligt. Om någon säger upp sig finns det inte några arbetslösa perfusionister att ringa – alla som är utbildade jobbar redan på något av universitetssjukhusen. Från att vi bestämmer oss för att rekrytera tar det 2-3 år innan vi har en färdigutbildad perfusionist på plats. Jag själv började 2013 som aspirant, läste i Århus och började arbeta självständigt i slutet av 2015.

Varför behöver yrket vara så extremt specialiserat?

– Både maskinerna och behandlingarna är väldigt speciella.  Arbetet som perfusionist kräver att man behärskar alla delar. Perfusion har en egen beredskapslinje och vi har ett väldigt gott samarbete med kirurger och narkosläkare där vi som tekniskt ansvariga tillför en viktig del i behandlingen. Under utbildningen läser man tre block: ett medicinskt, ett block som handlar om perfusionsteknik och ett tredje block som är tekniskt inriktat med bland annat matte och fysik. Vi använder oss dagligen av olika beräkningsmodeller. Vid barnhjärtkirurgi, där patienterna kan vara olika stora, använder perfusionisten formler för att räkna ut vilket system som ska användas utifrån patientens storlek och om man behöver tillsätta blod i systemet.

När är ditt jobb som roligast?

– Det roligaste är alltid det som händer på jourtid, det superakuta. Men egentligen tycker jag att jobbet är roligt hela tiden. Vi har en så stor variation – Sahlgrenska Universitetssjukhuset är det enda sjukhuset i landet som jobbar med alla perfusionistens områden: vi har barn och vuxna, hjärtoperationer, transplantation av hjärta, lungor och lever, ECMO-behandling, långtidspumpar och cancerbehandling. Perfusion är aktiva inom ett flertal forskningsprojekt och i min arbetsgrupp på tolv personer är det två som doktorerar just nu. Dessutom får vi vara med om många spännande behandlingar. Till exempel har perfusion en viktig roll i cancerbehandling av malignt melanom på arm eller ben, Isolated Limb Perfusion (ILP). Hjärtlungmaskinen kopplas då till armen eller benet där melanomet finns. Kirurgen ”snörar av” armen eller benet. Kroppsdelen syresätts av hjärtlungmaskinen och via den ges stora mängder cytostatika utan att få en påverkan på övriga kroppen. Den här variationen, att inte bara jobba med hjärtkirurgi, tycker jag är väldigt intressant och givande.

Vad brukar folk säga när du berättar vad du jobbar med?

– För det första tror folk alltid att jag är ”perfektionist”. Sedan är det lite svårt att förklara vad jobbet går ut på, men det gäller för många yrken. Min bror jobbar på Volvo och jag har aldrig riktigt förstått vad han gör, även om han har förklarat många gånger. Skulle du gå runt och fråga på sjukhuset vad en perfusionist gör är det nog långt ifrån alla som vet vad vi gör.

I år har du varit med och dragit igång Perfusion Week i Sverige. Vad innebär det?

– Det är en vecka som firas internationellt, men aldrig tidigare uppmärksammats i Sverige. Målet är att highlighta vårt yrke och göra det mer känt. Under veckan har vi bjudit in några enheter på sjukhuset som kommer få testa på att köra våra maskiner i simulator, det ska bli kul. Jag tänker att det blir en smygstart, så får vi köra på mer nästa år.

Text: Maja Larsson, Sahlgrenskaliv
vgrfokus@vgregion.se

Nyheter från Västra Götalandsregionen.