Sverige ska bli mer självförsörjande när det gäller livsmedel. Projektet Framtidens Grödor inom Naturbruksförvaltningen, Västra Götalandsregionen, undersöker om det går att odla några av de proteinhaltiga grödor som vi i dag importerar.
– Konsumenten efterfrågar fler alternativ av grödor i butikshyllorna. Vi ska dessutom öka livsmedelsproduktionen i Sverige, bli mer självförsörjande, främst på protein. Det innebär att vi måste lära oss vilka grödor som är möjliga att odla i vårt område, säger Per-Erik Larsson.
Han är yrkeslärare i växtodling på Naturbruksskolan Uddetorp och startade för två år sedan projektet Framtidens Grödor tillsammans med några kollegor.
På Naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp, och på Angereds gård, har lärare och elever provat att odla några av de grödor som i dag importeras – något som det finns förutsättningar för nu när klimatet förändrats.
– Vi på Naturbruksförvaltningen har framtidens odlare både som elever och som matgäster. Det ger oss ett unikt tillfälle. Förutom att odla, kan vi även testa nya recept och förändra matvanorna hos framtidens odlare och konsumenter, säger Agneta Larsson, verksamhetsutvecklare på kunskaps- och kompetenscentrum vid Naturbruksförvaltningen.
Svårt att få tag i utsäde
Men att testa helt nya grödor har visat sig vara en utmaning, och då handlar det inte bara om att lära känna den nya grödan från sådd till skörd och torkning. Bland annat har det varit svårt, ibland omöjligt, att få tag i utsäde, och vissa grödor har visat sig var mycket attraktiva för fåglar, en skadegörare som Naturbruksskolorna vanligtvis inte har några problem med.
Men inga utmaningar kommer utan lärdomar, och Per-Erik Larsson och hans kollegor ser positivt på nästkommande år. De har redan börjat fundera på vad de ska göra härnäst. Under 2023 planerar de att utveckla odlingstekniken för att de provodlade grödorna ska kunna odlas med framgång i Sverige, testa sojabönor och omvärldsbevaka vilka andra grödor som skulle trivas i svensk jord.
– Då vi inte fick utsäde så att vi kunde så de grödor vi ville testodla under 2022 så vill vi göra ett nytt försök 2023. Det är också viktigt att vi lyckas med torkning av grödorna och tar reda på hur vi hanterar grödan efter skörd. Vilka produkter det ska bli av dem till exempel, säger Per-Erik Larsson.
Nya möjligheter
Trots att de inte fick utsäde till de planerade grödorna, kunde de odla lantvete, vit emmer och gråärta under sommaren. Gråärta gav ett bra odlingsresultat, medan det visade sig att vit emmer ska ha mindre mängder kväve för att ge en bra skörd. Nu återstår det att ta vara på skörden, förädla den och se vad den kan användas till i köket.
När det gäller att testa nya recept har Cecilia Granath Karlsson, kock på Naturbruksskolan Sötåsen, lärt sig att det går alldeles utmärkt att byta ut en del röda proteiner mot gröna och det blir precis lika gott. Det som varit mest spännande med projektet tycker hon är upptäckten att linser får andra smaker och karaktärer genom att växa på våra jordar och i vårt klimat.
Med projektet vill de även öppna ögonen hos odlare och konsumenter, och visa att det finns fler alternativ än vi tror.
Öka intresset hos odlare
Jan Andersson, utvecklingsledare på Naturbruksskolan Uddetorp och Angereds Gård, tror att de genom att testa och visa upp grödorna kan öka intresset hos odlare. Han hoppas kunna odla både äldre kulturgrödor och nya intressanta grödor, förädla dem och visa på möjligheterna.
– Platsen Angereds Gård är en viktig plats att visa upp dessa grödor. Vår placering intill staden gör att vi är ett viktigt skyltfönster för vad och hur vi nyttjar våra odlingsmarker. Här har vi möjlighet att visa och inspirera människor med olika bakgrund och erfarenheter från andra delar av världen, säger han.
Text: Isabel Olsson
vgrfokus@vgregion.se
Naturbruksförvaltningen är Västra Götalands naturbruksskola, som utbildar inom gröna näringar. Här finns utbildningar inom sällskapsdjur, lantbruk, häst, skog och trädgård, framtagna efter näringens behov.
Framtidens Grödor
Projektet startade 2020 och gruppen består av Cecilia Granath Karlsson, kock på Naturbruksskolan Sötåsen, Per-Erik Larsson, yrkeslärare i växtodling på Naturbruksskolan Uddetorp, Hans Nilsson, yrkeslärare i växtodling på Naturbruksskolan Sötåsen, Jan Andersson, utvecklingsledare på Naturbruksskolan Uddetorp/Angereds Gård, och Agneta Larsson, verksamhetsutvecklare på Kunskaps- och kompetenscentra vid Naturbruksförvaltningen.
Målet med projektet är att lyckas med odling av nya proteingrödor och spannmål som kan komplettera/ersätta animaliskt protein och andra råvaror i köken och på så sätt öka återtaget inom Naturbruksförvaltningen. Samtidigt hoppas de kunna bidra till en förändrad matkultur.
Sedan projektstarten har de bland annat samarbetat med projekten “Rätt från Slätt” och “Gröna Möten”, och genomfört två digitala träffar på temat “Gröna proteiner”.
Nästa steg i projektet
Inför Framtidens Grödor 2023 kommer projektgruppen titta vidare på:
- Sojabönor – hur odlar vi och hur skördar vi?
- Omvärldsbevakning av andra grödor som de tror kommer kunna gå att odla i Sverige. Hitta rätt odlingsförutsättningar och sorter.
- Fortsatt odling och arbete med gråärta som de tror är en gröda som kan växa med både nya recept och nya odlare.
- Undersöka om elever som är med och sår och skördar även bli ambassadörer för grödan i köken.
- UF-företag i växtodling.
Recept på Sötåsens lupinlasagne
Du behöver följande ingredienser; morot grovriven 2/3, palsternacka grovriven 2/3, rotselleri grovriven 1/3, krossade tomater, gul lök hackad, vitlök, lupinböna skalad (förkokt), buljong, lasagneplattor och béchamelsås.
Gör så här:
– Skala rotfrukterna och riv dem
– Hacka löken
– Fräs alla grönsakerna
– Slå på de krossade tomaterna, lupinböna och buljong
– Späd eventuellt med vatten
– Smaka av med salt och peppar
– Varva lasagneplattor, béchamelsås och lupinsåsen
– Grädda i ugnen på 175 grader i cirka 45 minuter