Under 2023 började en del verksamheter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset använda taligenkänning i sitt arbete. Gastrosektionen inom Specialistmedicin och verksamhet urologi är två av de verksamheter som tidigt räckte upp handen och ville testa verktyget.
Per Hedenström, läkare och sektionschef för Gastrosektionen hörde talas om överföringen av tal till text för över tjugo år sedan, under sitt första vikariat som läkare i Stockholm. Men sen var det tyst, fram tills för cirka ett år sedan när han via en kollega hörde talas om projektet och då anmälde intresse av att delta med Gastrosektionen som pilotverksamhet.
– Införandet av tal till text kommer i en tid när vi har det ansträngt på sekreterarsidan med hög arbetsbörda och ibland långa väntetider på att få diktat utskrivna. Behovet av omedelbar tillgång till journalanteckningar är angeläget först och främst eftersom det minskar informationsfördröjningen ut i vårdkedjan. Detta i sin tur ökar patientsäkerheten, säger Per Hedenström.
In i patientens journal
Med taligenkänning som översätter tal till text går informationen direkt in i patientens journal. Informationen blir då tillgänglig för alla som behöver få den, även patienten själv.
– Det är otroligt värdefullt med tal till text när anteckningar måste kunna läsas inom ett kort tidsintervall. Det kan till exempel röra sig om ändrad medicinering för en patient eller svar på en viktig undersökning.
Tillgängligheten till information kan också leda till minskad risk för onödiga utredningar kring en patient, eftersom alla inblandade har tillgång till samma information.
Ali Khatami är läkare och verksamhetschef Urologi, i filmen nedan delar han med sig av sin upplevelse av taligenkänning och poängterar vikten av att se till hela kedjan vid digitalisering.
– Målsättningen vi har är att frigöra tid för legitimerad personal oavsett vilka de är, att de ska tillbringa mer tid med patienten. Det vill säga, försöka gå ifrån arbetsuppgifter som kan göras av någon annan och jag tror taligenkänning kan fungera bra för det, om det används på rätt sätt.
Vinsterna tydligast när man lyfter blicken
Vinsterna med taligenkänning beror naturligtvis på vilket perspektiv man har. Enligt Per Hedenström blir de tydligast när man lyfter blicken en aning.
– Hittills har vi kanske inte sett några stora tidsvinster generellt för de läkare som använder taligenkänning. Men det finns tid att spara för den enskilde på anteckningar som läkarna idag skriver själva, exempelvis daganteckningar och sjukintyg, säger Per Hedenström och fortsätter.
– Viktigare är ju dock att kollegorna, såväl läkare som sjuksköterskor, i andra änden och som mottagare av informationen tjänar tid och snabbare kan hjälpa en patient på bästa sätt. Utan taligenkänning kan det dröja länge innan man får information om exempelvis utfallet av en gastroskopi. I värsta fall måste kollegan lyssna av ett diktat i efterhand för att få informationen och det brukar ingen bli särskilt glad över. Slutligen minskar tal till text belastningen på medicinska sekreterarna som då kan nyttja sin kompetens och hinna med andra viktiga uppgifter.
Vården som helhet tjänar därför på taligenkänning tror Per Hedenström.
– Och i den bästa av världar kanske det också kan minska vårdtiderna i en tid av vårdplatsbrist, säger han.