Hittills har det ibland tagit flera veckor innan en patient har kunnat se sina uppgifter i journalen efter ett vårdbesök. Men på många ställen i Västra Götalandsregionen (VGR) införs nu ett smidigare och snabbare sätt att föra in anteckningar i journalen. På Närhälsan Lindome Vårdcentral tog det bara en vecka att sluta diktera på traditionellt sätt och i stället börja använda taligenkänning.
– Förut använde vi en diktafon efter att vi träffade patienten. Där dikterade vi in exempelvis vad patienten sökte för, vad undersökningen gav och vad vi tog fram för plan. Det spelades in som en ljudfil och sparades i systemet, sedan skrev en medicinsk sekreterare ut texten innan den gick tillbaka till läkaren, som läste igenom för att se att allt stämde. Sedan signerades det och först därefter var informationen tillgänglig för patienten att läsa på 1177.se. Det kunde ibland ta tre veckor, säger Javed Saleem.
Han är specialistläkare i allmänmedicin vid Närhälsan Lindome Vårdcentral, som nyligen började använda taligenkänning i stället för traditionell diktering.
Taligenkänning innebär att en app skriver det som läkare, sjuksköterskor och psykologer säger i realtid, så att talet automatiskt blir skriven text.
– Ibland gör vi klart allt medan patienten fortfarande är kvar, vi kan stämma av med patienten att vi fått alla uppgifter rätt och sedan är man klar och kan signera. Samtidigt blir informationen direkt synlig för patienten på 1177.se, säger Javed Saleem.
Förbättring för patienterna
Han tycker att det är en klar förbättring för patienterna att de kan se journalanteckningarna direkt efter besöket, och att även personal på andra vårdenheter kan se uppgifterna på en gång.
För patienternas del kan taligenkänning också innebära att de hinner se och påverka det som antecknas redan under vårdmötet, i stället för att det skrivs i efterhand.
– Ja, det är stor skillnad. Ibland behöver vi till exempel skriva komplicerade intyg, då är det ganska bra att patienten är med. Om intyget skrivs i realtid kan de se vad som står, om något blir fel kan vi ta det direkt, vilket är en stor fördel för patienterna.
Hur är det för er att jobba i systemet?
– Det kan nog uppfattas olika av olika kolleger. Jag personligen gillar det, det är mycket mer effektivt. Man blir klar med hela patientärendet direkt i stället för att behöva gå tillbaka och leta efter det efter några dagar. När det skrivs i realtid har man patienten i färskt minne. Samma sak med remisser, med taligenkänning skickas de iväg direkt och jag kan vara helt säker på att jag är klar med allt. Det är inte mycket administration kvar efter det.
Men han vet att några läkare tycker att det nya systemet har gjort det lite svårt att hinna med.
– Det gäller till exempel detta med remisser: vanligtvis har det varit en medicinsk sekreterare som skriver ut remisser, brev, intyg och annat, lägger i ett kuvert och ser till att det går iväg. Det gör nu vi läkare i stället. Jag tror att det kan vara lite jobbigt i början, men när man är van går det fort.
Närhälsan Lindome Vårdcentral införde taligenkänning på en vecka – hur gjorde ni?
– Ja, det tog inte många dagar. Vi var två som började använda det först, och visade andra kolleger hur det fungerar. Det är verkligen jätteenkelt att använda. Det som är ännu bättre är att systemet efter ett tag känner igen en person och olika uttal. Har man svårt med vissa ord kan man gå in och lära systemet genom att lägga till ordet med sitt uttal, och nästa gång vet systemet det.
Har du några tips för mottagningar som ska börja med taligenkänning?
– I första hand kan man börja skriva vanliga journalanteckningar i systemet, sedan kan man komma igång och skriva remisser, därefter intyg. Ta inte allihop samtidigt, då kan det kännas stressigt. Ibland kan det vara svårt för läkarna att hitta rätt adress när en remiss ska iväg, förut bara dikterade vi namnet på mottagning. Men börja stegvis!
”Blir självständig i sitt arbete”
När Närhälsan Lindome Vårdcentral införde taligenkänning lärde sig Javed Saleem och en kollega systemet först, sedan visade de resten av personalen på storskärm vid en APT (arbetsplatsträff). Det funkade väldigt bra, menar han.
– Om någon aktivt kan visa och undervisa blir det lättare. Jag skulle starkt rekommendera kolleger att använda taligenkänning! Det kan känns lite jobbigt att komma igång, men man blir självständig i sitt arbete och behöver inte springa runt efter andra, man gör klart allt själv.
Det finns en ytterligare fördel med systemet: de medicinska sekreterarna som tidigare lade mycket tid på att skriva ut text, kan numera fokusera på annat.
– Nu har de möjlighet att göra en mycket bättre planering när det gäller kallelser, årskontroller och så vidare, säger Javed Saleem.
Text: Elin Widfeldt
vgrfokus@vgregion.se
LÄS MER
- De testar tal till text: ”Otroligt värdefullt”
- Snabbare uppdaterad patientjournal tack vare AI-baserad taligenkänning
LYSSNA OCKSÅ PÅ:
- Vårdpodden. Just nu förändras arbetet med journaldokumentation i Västra Götalandsregionen (VGR). Med start förra året, och med allt fler verksamheter igång under 2024, införs taligenkänning för att underlätta dokumentation i realtid. Vårdpodden #53 tar upp ämnet med särskilt fokus på läkaryrket.