Män som dödar kvinnor har ofta kontakt med vården innan dådet. Det visar forskning från Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV. De har gått igenom samtliga kända fall i Västra Götaland av dödligt våld i nära relationer mellan åren 2000 och 2016.
– Det här är en grupp som skiljer sig från normalpopulationen. De flesta individer vi har identifierat har kontakt med flera olika myndigheter, de söker hälso- och sjukvård i större omfattning, de har lägre utbildningsnivå, sämre etablering på arbetsmarknaden och det finns ofta psykisk sjukdom med i bilden. Det är en marginaliserad grupp som vi borde kunna hitta innan det dödliga våldet är ett faktum, säger Karin Örmon som är docent och forskningsledare på VKV.
Mellan åren 2000 och 2016 dödades 48 kvinnor och 11 män i Västra Götaland av en nuvarande eller tidigare partner. Det handlar om 48 män och 10 kvinnor som varit förövare, i ett fall dödade en man två kvinnor.
VGR:s kompetenscentrum om våld i när relationer har gått igenom samtliga fall, kollat upp förövarnas kontakter med hälso- och sjukvården, analyserat tingsrättsdomar och polisens förundersökningsmaterial och intervjuat efterlevande anhöriga.
Resultaten har presenterats i flera olika artiklar under forskningens förlopp och nu kommer en slutrapport från forskarna Viveka Enander, Karin Örmon, Solveig Lövestad och Gunilla Krantz.
– När det gäller manliga och kvinnliga förövare så kan vi se olika mönster, även om fallen med kvinnliga förövare är få. Men det är viktigt för hälso- och sjukvården att ha med sig.
Riskfaktorer
Just när det gäller manliga förövare finns en rad riskfaktorer som är identifierade i tidigare forskning.
- Tidigare våld, särskilt strypvåld och sexuellt våld
- Svartsjuka, kontrollerande beteende och stalkning
- Pågående eller nyligen genomförd separation
- Förövarens tillgång till skjutvapen
- Psykisk ohälsa, i synnerhet depression, självmordstankar/försök samt personlighetsstörningar
- Alkohol/drogmissbruk
Det betyder inte att personer med dessa kriterier är framtida mördare. Men med vetskapen om dessa riskfaktorer kan vården och andra myndigheter bli bättre på att fånga upp personer i ett tidigare skede. Och när riskfaktorerna kombineras med att något händer i relationen, kanske en verklig eller inbillad risk för separation, svartsjuka eller otrohet, är det viktigt att vården är vaksam.
– Det ser man i de fallen vi granskat och vi har stöd i forskningen: makt och kontroll, svartsjuka och tidigare våld är de faktorer som särskiljer. Därför måste hela vårdkedjan inom hälso- och sjukvården ställa frågor om våldserfarenhet och våldsutsatthet, både till den som blir utsatt och till misstänkta förövare.
Vill att vården ska vara observant
VKV utbildar all hälso- och sjukvårdspersonal i VGR om våld i nära relationer. Utbildningen är obligatorisk efter ett beslut i regionfullmäktige 2018 och ger kunskap och vägledning om hur man identifierar våld och ger vård, stöd och behandling. Den innehåller även en metoddel med frågeformulär om hur man rutinmässigt ställer frågor om våld till vuxna.
VKV:s forskning visar att förövare av dödligt partnervåld söker vård och har psykiatriska diagnoser i större utsträckning än övriga befolkningen. Manliga förövare hade fler primärvårdskontakter under såväl månaden som året före dådet jämför med normalpopulationen. De har även mer kontakt med den specialiserade öppenvården liksom slutenvården.
– Vi vill att hälso- och sjukvården ska vara observant. Det här är en grupp som inte mår bra och de söker hälso- och sjukvården. Det är inte ovanligt med förövare som sökt vård samma dag. Vi önskar att man är observant och ställer frågor och vi hoppas vår forskning kan ge nya insikter och verktyg för det, säger Karin Örmon.
– Sen behöver vi också ha bra dialoger med socialtjänst, polis, åklagarmyndigheten och så vidare. Detta är ju ett strukturellt samhällsproblem som strilar ner inom alla organisationer. Vi kan se i vårt resultat att man har väldigt mycket myndighetskontakter, fortsätter hon.
Intervjuat anhöriga
VKV har dessutom intervjuat föräldrar, syskon och barn till flera av offren. Totalt bygger rapportens slutsatser på 20 olika intervjuer och där har VKV identifierat flera områden där vården och andra myndigheter kan göra bättre.
I många fall känner de anhöriga till att det förekommit våld, hot och aggressivt beteende i parförhållandet men det är svårt för anhöriga att tala med någon om sin oro och tröskeln att kontakta någon utanför familjen är mycket hög. Därför behöver anhörigas oro tas på största allvar när de kommunicerar sin oro till hälso- och sjukvård, polis eller socialtjänst skriver VKV i sin rapport.
Dessutom kan stödet till närstående efter ett dåd bli betydligt bättre säger Karin Örmon.
– Ett av våra viktigaste fynd handlar om de närstående, det finns väldigt lite stöd för närstående som har förlorat en förälder, som blivit mördad av en annan förälder. Det finns ingen tydlig strategi för omhändertagande utan mitt i krisen måste du själv navigera för att få stöd.
Identifierade brister
VKV har identifierat flera områden där stöd till anhöriga brister. Det handlar om:
- Brist på information
- Brist på förståelse
- Brist på koordination mellan professionella
- Brist på kontinuitet
- Brist på professionalism (inom framför allt rättssystemet)
- Brist på återupprättelse (exempelvis påföljd och skadestånd)
Det läggs mycket ansvar på närstående att klara av saker själv. Allt från att behöva hantera media till att behöva städa upp den blodiga platsen själv där den närstående blivit dödad.
– Det behöver finnas tydliga strategier i de här situationerna. Att det är någon som fångar upp de närstående. Man behöver få en kontaktperson och även om närstående i stunden säger att de inte behöver hjälp så är det viktigt att man inte släpper dem. Man mår sämre under en lång tid. Det här är ett livstrauma som hänger kvar, säger Karin Örmon.
Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se
Fakta:
Läs mer om VKV på deras hemsida: https://www.valdinararelationer.se/
Den 11 april håller VKV en slutkonferens om dödligt våld i nära relationer. Läs mer om konferensen och anmäl dig via denna sida: https://www.valdinararelationer.se/vkv/konferenser–seminarier/