Valdeltagandet bland unga minskar och det finns stora skillnader i ungas möjligheter att påverka. Det vill Västra Götalandsregionen (VGR) vara med och ändra på. Runt om i kommunerna i länet pågår olika folkhälsoinsatser med stöd från VGR där målet är att öka ungas delaktighet i demokratin och samhället.
– Det ökar hoppet till demokratin när man faktiskt får påverka, säger feriearbetaren Lukas Larsson.
På andra våningen, ovanför biblioteket i den gula trävillan i Rävlanda, har Härryda kommun en del av sin verksamhet med mötesplatser för unga. Utanför fönstren är sommaren i full blom och vita moln rör sig snabbt över himlen. Men inne på kontoret är rullgardinerna halvt neddragna och det lyser från dataskärmar och neonslingor i hörnen.
Här jobbar Ellie Dahlberg, 16 år, Lukas Larsson, 17 år, och Alva Bengtsson, 16 år, som unga kommunutvecklare. Under tre veckors feriearbete ska de fördjupa sig i LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, en enkätundersökning som många kommuner använder sig av för att ta tempen på hur unga mår och uppfattar sin vardag, bland annat när det gäller delaktighet och möjligheten till medbestämmande.
Resultatet ska sedan fungera som diskussionsunderlag i kommunens ungdomsråd, där unga, politiker och tjänstepersoner möts.
– Tidigare när jag fyllde i enkäter på skolan tänkte jag bara att det skulle hamna i någon rapport i skymundan. Men nu när vi sitter med på olika möten med kommunen och ser hur engagerade folk faktiskt är i att lyssna på unga och genomföra konkreta åtgärder för att hjälpa oss, känns det väldigt positivt. Det ökar hoppet till demokratin när man faktiskt får påverka, säger Lukas Larsson.
Alva Bengtsson instämmer.
– Vuxna kan inte veta vad vi tänker. Så det är ju bättre att vi säger till, än att politikerna säger att, ”aha, ungdomarna mår dåligt på grund av sina mobiler”. Det kanske handlar om stress över skolan, säger Alva Bengtsson.
– Det är som vår handledare Alex säger, ”det är dags att sluta vuxengissa och verkligen fråga de unga vad de tycker”, lägger Lukas Larsson till.
Vuxnas ansvar att värna rättigheter
Alex, det är Alexander Asp, fritidsledare och metodutvecklare på fritid ungdom i Härryda kommun, som också handleder ungdomarna i deras arbete.
– Barn och unga har så otroligt olika förutsättningar och befinner sig i så olika mognadsprocesser, så vi vuxna måste vara bärare av deras rätt att få tycka och tänka som de vill, säger Alexander Asp om vikten av att få in ungas perspektiv.
Det är också något som FN:s barnkonvention tar upp, genom att tydligt markera att barn och unga har rätt att bli hörda i de frågor som berör dem.
Med hjälp av folkhälsomedel från Västra Götalandsregionens delregionala nämnd västra, har Ulrika Aebeloe, utvecklingsledare folkhälsa, introducerat arbetet med LUPP i Härryda. Undersökningen har genomförts var tredje år sedan 2013 och fungerar som ett slags ryggrad som kommunen kan bygga sitt arbete kring ungas delaktighet på.
– Den har skapat en förståelse och öppnat ögonen för förvaltningen i de här frågorna på ett sätt som vi kanske inte hade lyckats med annars. Genom statistiken kan vi också se olika skillnader som ger oss möjlighet att rikta vårt arbete, säger hon.
Ungas delaktighet är viktigt för demokratin
För skillnader finns, även på ett nationellt plan. Inte minst när det kommer till hur delaktiga unga är i samhällsutvecklingen beroende på geografi och socioekonomiska förutsättningar.
Undersökningen Ung idag 2024, som ges ut av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, visar att många unga har goda levnadsvillkor och kan påverka samhällsutvecklingen, men också att valdeltagandet bland unga gått ner för första gången på många år. Dessutom nämner rapporten att en minoritet av unga tror att beslutsfattare bryr sig om och lyssnar på andras åsikter.
Det är en oroande utveckling tycker Ulrika Aebeloe.
– På lång sikt handlar det om att bevara demokratin. Om man inte lär sig om demokrati och får vara med och påverka och ha inflytande i tidig ålder så finns det inte samma chans att man tar den möjligheten när man sedan blir vuxen, säger hon.
Många folkhälsoinsatser pågår
Det är de delregionala nämnderna som ansvarar för att se till att Västra Götalandsregionens måldokument och strategiska planer när det gäller hälso- och sjukvård och folkhälsa, blir verklighet. I reglementet för de delregionala nämnderna står också att de ska ha ett särskilt fokus på barn och ungas psykiska hälsa.
Runt om i VGR bedrivs därför många olika folkhälsoinsatser riktade mot barn och unga, bland annat för att öka delaktigheten.
I Marks kommun finns målet att bli Bästa barnkommun, en ambition som präglar arbetet. De har precis som Härryda använt sig av LUPP-undersökningar, haft idéverkstäder och dialogmöten mellan politiker och ungdomar, och länge jobbat med konceptet unga kommunutvecklare.
Viggo Sommer, 18 år, är en av dem.
– Vi unga i dag är framtiden. Vi kommer att bli regionpolitiker framöver. För att få en bättre framtid måste vi engagera ungdomarna så att vi inte tar demokratin för givet, säger han.
När människor får möjlighet att vara delaktiga påverkar det också folkhälsan positivt, menar Lina Sjöstrand, folkhälsostrateg i Mark.
– Genom det kan vi också minska risken för utanförskap och känslan av maktlöshet. Det spelar även en stor roll för motivationen och framtidstron för de här barnen och ungdomarna. Har de möjlighet att kunna påverka och vara delaktiga i utvecklingen av samhället bidrar det också till en ökad tilltro, vilket är hälsofrämjande, säger hon.
En chans att påverka
På andra våningen den gula villan i Rävlanda, diskuterar Ellie Dahlberg, Lukas Larsson och Alva Bengtsson hur viktigt det är att vuxna gör barnen delaktiga på riktigt. De uppmanar också unga att faktiskt nyttja de tillfällen till medbestämmande som finns.
– När vi läser LUPP-enkäterna är det många som skriver saker som, ”även om inte detta kommer att hjälpa”, ”ingen kommer att ta detta på allvar”. Det känns jättesorgligt att så många faktiskt tror att man inte kan förändra något. Här har vi en chans att vara med och påverka, säger Ellie Dahlberg.
Text: Evelina Westergren
vgrfokus@vgregion.se
Fakta
De fem delregionala nämnderna i Västra Götalandsregionen, VGR, ansvarar för att realisera VGR:s måldokument och strategiska planer när det gäller hälso- och sjukvård och folkhälsa.
Det praktiska folkhälsoarbetet i VGR sker till stor del genom samverkan med kommunerna. De delregionala nämnderna har avtal med varje kommun i regionen om att bedriva lokalt folkhälsoarbete. Avtalen finansieras till hälften av VGR och till hälften av respektive kommun.
I varje kommun finns minst en folkhälsostrateg som planerar och följer upp det lokala folkhälsoarbetet. I huvuddelen av VGR:s kommuner finansierar de delregionala nämnderna hälften av den tjänsten.
Läs även: Nytt sätt att arbeta ger unga inflytande på politiska processer – VGRfokus