VGR:s GÖMDA RUM: Forsviks bruks gjuteri, vid Vätterns nordvästra strand, var ett mycket modernt företag 1977 när den största kunden Eriksbergsvarvet gick i konkurs och drog med sig gjuteriet i fallet. Allt lämnades som det var och nu fyrtio år senare står det som ett monument över ett av Skaraborgs största gjuterier.

Att vandra omkring i sandberedningen, som stod ny 1966, efter att en miljon kronor investerats för att tredubbla produktionen, är som att se en plats där tiden stått stilla. Om det inte vore för att sanden nu har stelnat till sten så skulle anläggningen lätt kunna starta upp igen.

Roger Pons Demenech är vaktmästare på Forsviks bruk och en erfaren gjutare.

– Ja, här har inte hänt mycket på de senaste 41 åren då produktionen avstannade, säger vaktmästaren Roger Pons Demenech på Forsviks bruk. Det verkar som om alla bara gick hem utan att se sig om.

Okänd källare

En okänd källare hittades 2002 genom att en person trampade genom golvet. Källaren var helt översvämmad med vatten som korroderat fundamenten. Den tömdes snabbt och när man kom ner så upptäckte man att även här hade allt lämnats som det var efter sista arbetspasset.

– Vi hittade allt möjligt där nere, säger Roger. Allt från sönderrostade rör till spadar i perfekt skick. Där finns även utrymmen som vi idag inte har en aning om hur de använts.

Sandberedningen styrdes av en ”analog dator” som Roger kallar den. Den styrdes i sin tur av ett stansat plastkort så att blandningen blev perfekt. De fyra olika beståndsdelarna i gjutsanden blandades mycket noggrant för att få till rätt kvalitet.

10 000 bevarade gjutmodeller

Modellförrådet från 1886 rymmer över 10 000 föremål som skapats för att alla de produkter som Forsviks bruks gjuteri tillverkat genom åren.

Gjuteriprocessen startade med att en finsnickare tillverkade modellen för det gjutjärnsföremål som skulle tillverkas. Modellförrådet byggdes 1886 och där förvaras idag över 10 000 modeller som sparats genom åren. Avtrycket modellerna lämnade i gjutsanden blev den gjutform där den smälta metallen hälldes.

Stockholmslyktor

Här hittas modellerna till bland annat allehanda rör, ventiler, kugghjul, de första elektriska lyktorna i Stockholm och råoljemotorn Fenix. Den senare tillverkades fram till 1927 då fabriken brann ner och en epok gick i graven.

En gjutform – ”flaska” – för ett T-rör.

Den färdiga gjutsanden formades runt modellerna i så kallade ”flaskor” – alltså de gjutformar som skapades. De gjordes i två halvor och innerst hade de ett innankråm, också skapat av gjutsand, så att rören faktiskt fick ett hål i mitten.

Färdigt T-rör.

Text och bild: Thomas Schulz Rohm
vgrfokus@vgregion.se


FAKTA FORSVIKS BRUK:

Medeltiden

Grunden till Forsviks industriella verksamhet är vattnets kraft som uppstår i fallet då sjön Viken rinner ut i Bottensjön och Vättern. Orten har fått sitt namn efter den gård som redan på medeltiden låg på platsen.

Cecilia Jonsdotter Roos donerar gården Forsvik till Vadstena kloster och när klostret tar över i början på 1400-talet finns redan en mjölkvarn på gården.

Camilla Alexandersson, enhetschef på Forsviks bruk.

Kvarn redan 1350

– Nya rön tyder på att det fanns en kvarn betydligt tidigare än så, säger enhetschef Camilla Alexandersson. Enligt den kände populärhistorikern Dick Harrison måste den ha funnits på plats redan 1350 och troligen ännu tidigare.

Genom fördämningar ökas fallhöjden i forsen med två meter. En ny mjölkvarn, en sågkvarn och en hammarsmedja byggs. Vattensågen i Forsvik är landets första kända sågverk som finns omnämnt i skrift.

På gården Forsvik sågas brädor till klosterbygget i Vadstena. Klostret anlägger tidigt även en hammarsmedja, som omtalas i jordeböcker från 1457. I och med reformationen 1527 och klostrets upplösande kom Forsvik att tillhöra Kronan. Då användes trä som sågats i Forsvik till slottet i Vadstena som Gustav Vasa börjat bygga.

Läs mer om Forsviks bruk