Bara var femte kvinna i Västra Götaland med bröstcancer opereras inom 28 dagar från det att misstänkt cancer upptäckts. Såväl Västra Götalandsregionen som riket generellt är långt ifrån det nationella målet att 80 procent ska få behandling snabbt. Lena Bolin är en av dom som fick snabb hjälp.
– Hade jag fått vänta längre hade jag gått upp i limningen. Det hade varit helt outhärdligt. Man tycker ju att man känner hur cancern växer i kroppen, säger hon.
Det var på fredagen under Kristi himmelfärdshelgen i år som Lena Bolin från Göteborg lite slumpartat upptäckte knölen i bröstet.
– Man kan säga att jag råkade nudda till bröstet på just den platsen. Trots att jag hade både kläder och en tjock bh på mig så kände jag att det var något onormalt där. Jag förstod direkt att det var cancer, säger hon.
Under måndagen efter helgen kontaktade hon sin lokala vårdcentral och fick genast en remiss till mammografin på Sahlgrenska i Göteborg. Men tiden hon fick för undersökning var först en månad senare så Lena ringde själv till mammografin och fick en tid samma dag, tack vare ett återbud. Nio dagar senare låg hon på operationsbordet och kort därefter konstaterade läkarna att tumören de hade tagit bort var trippelnegativ, en mycket allvarlig form av bröstcancer.
– Tumören hade en delningshastighet på 95 procent vilket innebär att den fördubblade sig själv på kort tid. Hade jag inte ringt mammografin och fått en tid snabbare kanske det hade varit spritt och då mycket allvarligare. Därför är det så viktigt att man söker vård med en gång, säger Lena Bolin.
Operation ska ges inom 28 dagar
Enligt nationella riktlinjer för standardiserat vårdförlopp för bröstcancer ska det gå max 28 dagar från det att en läkare bedömer ”välgrundad misstanke om cancer” till att det blir operation eller att annan behandling påbörjas. I Lenas fall handlar det om tiden från det att läkaren på vårdcentralen skickade remiss till mammografi till att hon opererades.
I fjol var det bara 20 procent av bröstcancerpatienterna i Västra Götaland som fick vård inom den tidsramen.
– Det handlar dels om kompetensbrist. Just nu är det brist på patologer och mammografiläkare. Om ett år kan det vara brist på kirurger eller onkologer. Jag tror också att vi tidvis är ineffektiva. Vi jobbar i stuprör och har ett föråldrat IT-system och förändringsarbete är svårt och går långsamt, säger Roger Olofsson Bagge, överläkare och centrumföreståndare för bröstcentrum vid Sahlgrenska.
Tidsgräns mäter vårdens effektivitet
Roger Olofsson Bagge poängterar att syftet med att behandling ska starta inom 28 dagar, ofta missuppfattas. Det handlar inte om medicinska bedömningar utan om hur snabbt sjukvården bör kunna agera när vårdkedjan fungerar väl.
– Det här är framtaget för att sjukvården snabbare ska utreda cancer då man som patient i Sverige bör kunna kräva detta. Tidsgränserna är satta utifrån hur snabbt professionen bedömer att vi skulle kunna utreda och behandla våra patienter, med bibehållen eller ökad kvalitet.
Så en månads fördröjning i att behandla en trippelnegativ tumör spelar inte någon roll för patientens möjligheter att tillfriskna?
– En trippelnegativ är en allvarlig tumör och det sunda förnuftet säger ju att det är den typen av patienter som borde komma till behandling tidigare. Och alla förstår att det finns en tidsgräns någonstans för att ha möjlighet att bota. Men om det handlar om en vecka, en månad eller sex veckor, det vet vi inte. Antalet dagar som är satta för det standardiserade vårdförloppet är bestämda utifrån alla typer av bröstcancer.
Roger Olofsson Bagge tror att fungerande system med standardiserade vårdförlopp kommer att leda till medicinska förbättringar, på sikt.
– Om fler utreds på samma sätt kan det leda till förbättringar i vårdkedjan och att risken att patienter faller mellan stolarna minskar. Framför allt kommer tiderna för utredning och behandling att minska, säger han.
Ris och ros till vården
Just nu behandlas Lena Bolin med cellgifter. Efter det väntar strålbehandling. Det finns en chans att hon är botad redan eftersom det inte fanns några tumörer i armhålan. Cytostatikan får hon i förebyggande syfte.
– Man skjuter med allt man har och hoppas att det räcker. Det är som att balansera på slak lina, från början till slut, säger hon.
Vården vill hon ge både ris och ros.
– På Sahlgrenska tar de hand om en ganska bra. Men bristerna är många och det saknas pengar. Det standardiserade vårdförloppet har inte fungerat. För mig gick det snabbt eftersom jag var proaktiv själv, säger Lena Bolin.
Text: Sanna Ekstedt Larsson
vgrfokus@vgregion.se
Fakta: Standardiserat vårdförlopp
En nationell satsning (beslutad av regeringen och SKL) som genomförts mellan 2015 och 2018 för att korta väntetiderna och skapa en mer jämlik och patientfokuserad cancervård över hela landet. Innebär att landsting och regioner ska ha infört standardiserade vård- och utredningsförlopp för alla diagnoser. Tidsgränserna är olika för de olika cancerdiagnoserna och utgår enbart från värdeskapande tid och inte från medicinska bedömningar.
För bröstcancerpatienter ska det gå max 28 dagar från ”välgrundad misstanke om cancer” till operation. I Västra Götaland gäller detta för 20 procent av patienterna, i riket för 40 procent av patienterna. Målet är att minst 80% av patienterna ska få behandling inom 28 dagar.
Källa: 1177 Vårdguiden, RCC Väst
Fakta: Bröstcancer
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar–besvar/cancer/cancerformer/brostcancer/
Är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år insjuknar drygt 8 000 kvinnor. Vården har förbättrats under de senaste decennierna och den relativa överlevnaden tio år efter diagnos ligger nu på omkring 85 procent.
Orsaker till förbättringar är tidig diagnostik med screening och hög tillgänglighet, en allt mer specialiserad kirurgi och onkologisk tilläggsbehandling i form av antihormonell behandling, cellgifter och strålbehandling.
Källa: RCC Väst, Socialstyrelsen, Cancerfonden
Fakta: Bröstcentrum Sahlgrenska