Lågavlönade och lågutbildade besöker inte nätdoktorn. Istället är den typiska patienten i en vårdapp en välutbildad yngre kvinna med en bra lön.
– Digitaliseringen av vården riskerar att förstärka ojämlikheter i hälsa, säger Anders Carlander, forskare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Idag släpper SOM-institutet sin årliga bok, baserad på data från Västra Götaland. I ett kapitel har man tittat närmare på vilka som besöker vården digitalt och kommit fram till att det i första hand är patienter som både har relativt hög utbildningsnivå och en hög inkomst. Det är också betydligt fler kvinnor än män som söker sig till vårdappar.
Ännu så länge är det ganska få som nyttjar digital vård. När undersökningen gjordes hösten 2019 var det mindre än tio procent som använt sig av en digital vårdtjänst i någon form det senaste året, men den siffran är på väg upp, inte minst på grund av corona. Undersökningen visar också att digital vård i första hand lockar en yngre del av befolkningen. Över sjuttio procent av besökarna var mellan 16 och 49 år.
Yngre mer digitala
– Yngre är mer digitala generellt, säger Anders Carlander. Om man redan gör sina bankärenden och dejtar på nätet är steget inte särskilt långt till att även besöka läkaren här.
Det har funnits en föreställning om att digital vård skulle kunna bidra till att jämna ut ojämlikheter i hälsa. Exempelvis kan vårdappar konstrueras på olika språk. I den här undersökningen ser man dock inte att digitaliseringen av vården haft någon utjämnande effekt.
– Beslutsfattarna måste ha en plan för hur den digitala vården ska nå ut till utsatta grupper om den ska verka utjämnande på skillnaderna i hälsa. Annars finns det en risk att redan befintliga hälsoklyftor späs på, säger Anders Carlander.
Stor ökning av digitala vårdmöten
Ann-Marie Schaffrath är digitaliseringsdirektör i Västra Götaland. Hon vill bredda bilden av digital vård till att inte enbart omfatta vårdappar.
– Mycket av den digitala vården innebär att vi styr om befintliga vårdmöten till att bli digitala. Här har jag en bild av att vi når ut till många kategorier invånare, säger Ann-Marie Schaffrath. Nu i samband med Corona har vi en stor ökning av just denna typ av digitala vårdmöten.
Tittar vi enbart på akuta besök till primärvården så är bilden inte riktigt densamma. Många av patienterna här behöver snabb hjälp av en läkare och här menar Ann-Marie Schaffrath att regionen behöver bli bättre på att nå ut med information om de digitala möjligheter som finns.
– Ett digitalt vårdmöte ska vara enkelt och vi är bara i början på ett stort digitaliseringsarbete, säger hon. Här har vi ett samhällsansvar. Vi behöver tala om att vi finns och jobba med tillgängligheten.
Text: Benedikta Cavallin
vgrfokus@vgregion.se
Läs också: Digitala vårdmöten ökade med över 200 procent – på en månad
Digitala besök kan avlasta annan vård och minska smittspridningen
Fakta:
Undersökningen gjordes på 2894 personer i västra Götaland. Av dem hade 8,9 procent nyttjat digital vård de senaste 12 månaderna. 64,3 procent var kvinnor och 35,7 procent män. 66,5 procent hade medelhög eller hög utbildning och 84,5 procent hade medel eller hög inkomst.
Här kan du se en webbinspelning av seminariet där rapporten presenteras