Sedan sommaren 2021 har servicemedarbetare övertagit arbetsuppgifter i ett 90-tal verksamheter för att avlasta vårdpersonal vid sjukhusen. Nu förlängs satsningen fram till sista september.
På grund av vårdpersonalens höga arbetsbelastning under pandemin beslutade personalutskottet i april 2021 att finansiera en tillfällig satsning på vårdnära servicetjänster, för att skapa möjlighet till återhämtning. Totalt stöttar i dag motsvarande 128 servicemedarbetare ett 90-tal verksamheter inom samtliga sjukhusförvaltningar i regionen med vårdnära serviceuppgifter såsom att rengöra vårdplatser, duka fram måltider och transportera patienter, uppgifter som innan utfördes av vårdpersonal.
Tidigare artikel i VGRfokus: Omar och Aida avlastar vårdpersonalen under pandemin
Nu visar en undersökning att satsningen har frigjort tid för både undersköterskor och sjuksköterskor i verksamheterna.
– Det huvudsakliga målet var att skapa förutsättningar för återhämtning för vårdpersonal. Därför är det roligt att initiativet har fått ett så positivt gensvar från dem och att vi kan se fina resultat inom sjukhusverksamheterna, säger Erik Hallberg, affärsområdeschef på Regionservice och projektägare för initiativet.
Positiva effekter
En uppföljning av initiativet visar att stödet inom vårdnära service är mycket uppskattat. I en enkätundersökning har 430 sjuksköterskor och undersköterskor svarat på frågor om effekterna av initiativet. Undersökningen visar bland annat att drygt 80 procent av vårdpersonalen anser att deras möjligheter till återhämtning har stärkts och att deras arbetsmängd har blivit mer rimlig. I djupintervjuer med vårdpersonal framkommer att arbetssituationen blivit mindre splittrad och att den etiska stressen – känslan av att inte räcka till för att möta patienternas behov – har minskat.
Tre huvudsakliga effekter framkommer i uppföljningen:
- Förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonalen
- Bättre nyttjande av kompetensen
- Ökad kvalitet och effektivitet i vård- och servicearbetet
Viktigt med balans
Magnus Åkerström, utvecklingsledare och forskare vid Institutet för stressmedicin, har varit ett stöd inom initiativet genom att bidra med perspektiv från forskningen. Han lyfter vikten av att arbeta med balansen mellan krav och resurser på arbetsplatser för att åstadkomma förbättringar i arbetsmiljön. Forskning visar att uppgiftsväxling både kan vara en metod för att minska kraven på arbetsplatsen och för att öka resurserna för medarbetarna.
– På en arbetsplats behöver man ha en balans mellan de krav som ställs på en och de resurser som man har tillgängliga för att möta kraven. Att till exempel genomföra någon form av uppgiftsväxling, som i detta initiativ, kan i bästa fall leda till att man minskar kraven, bland annat genom att det är fler personer som delar på arbetsuppgifterna. Men det kan också leda till att vi stärker resurssidan, genom att medarbetare i högre utsträckning upplever att de gör rätt saker på sitt arbete och att de använder sin kompetens på ett bättre sätt, säger Magnus Åkerström.
Rätt arbetsuppgifter
I linje med det som Magnus Åkerström lyfter fram, visar uppföljningen att uppgiftsväxlingen lett till att fler medarbetare upplever att de gör rätt saker på sitt arbete.
– När servicemedarbetare tagit över vissa arbetsuppgifter anser både undersköterskor och sjuksköterskor att de har fått mer tid till sådana arbetsuppgifter som kräver deras unika kompetens. Den frigjorda tiden har i första hand använts till patientnära omvårdnad och samtal med patienter och närstående, säger Erik Hallberg.
De vårdenhetschefer som deltagit i uppföljningen lyfter även fram att patientsäkerheten har stärkts. En viktig anledning till att man upplever att patientsäkerheten har förbättrats är att vårdpersonalen i större utsträckning har kunnat fokusera på det patientnära arbetet, men också att vårdhygienen har förbättrats.
– Vi ser att det finns ett stort intresse från andra regioner att dra lärdomar från vårt arbete i Västra Götalandsregionen, som man uppfattar ligger i framkant. Vi har bland annat blivit inbjudna till flera nationella konferenser för att dela med oss av våra erfarenheter, berättar Erik Hallberg.
Initiativet har förlängts
Initiativet har efter beslut från regionstyrelsen förlängts till och med 30 september 2022, för att avlasta hårt belastade verksamheter på sjukhusen och underlätta bemanningssituationen. Erik Hallberg hoppas nu att Regionservice får förtroende att fortsätta bistå i arbetet för att klara av kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården även efter initiativets slut.
– De fina resultaten har stärkt vår bild av att servicemedarbetare kommer att vara en viktig pusselbit för att klara den framtida kompetensförsörjningen i regionen. Nu under våren ser vi fram emot att ta fram en gemensam plan för det fortsatta arbetet tillsammans med sjukhusen, avslutar Erik.
Text: Maria S Berg
vgrfokus@vgregion.se
Fakta om initiativet
Länk till undersökningens resultat.
- I april 2021 avsatte personalutskottet 36,8 miljoner kronor för att finansiera en tillfällig utökning av vårdnära servicetjänster under tidsperioden 15 juni 2021 – 15 januari 2022.
- Syftet med initiativet är att möjliggöra återhämtning för sjukvårdens medarbetare som har haft en långvarigt höjd belastning till följd av covid-19-pandemin.
- Initiativet omfattar stöd av medarbetare från Regionservice inom områdena lokalvård, måltidshantering, materialförsörjning och patienttransporter.
- Stödet riktas till utvalda vårdavdelningar vid de fem sjukhusförvaltningarna NU-sjukvården, Sjukhusen i Väster, Skaraborgs sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus.
- För sjukhusen är erbjudandet frivilligt. Kostnaderna tas inom personalutskottets budget och belastar inte sjukhusen.
- I januari 2022 beslutade regionstyrelsen att initiativet förlängs till 30 september 2022. Personalutskottet har avsatt 57 miljoner kronor för att finansiera det förlängda stödet.