Vårdcentralerna Tranehälsan i Tranemo och Närhälsan Sollebrunn har nyligen öppnat klimakteriemottagningar. De vill fånga upp kvinnor som lider i onödan.
− Många kvinnor i klimakteriet berättar att de tidigare inte har känt sig trodda i vården och fått höra att de ska stå ut med sina besvär, säger Camilla Jiderhamn, distriktssköterska vid Sollebrunns vårdcentral.
I höstas gick distriktssköterskorna Maria Rapp och Camilla Jiderhamn en utbildning om klimakteriet och hur vårdcentraler kan hjälpa kvinnor med klimakteriebesvär.
Utbildningen hölls av Lena Rindner, som forskat och tagit fram en vetenskaplig arbetsmetod för primärvården, och klimakterierådgivaren Monika Björn.
− Jag visste inte så mycket om klimakteriet tidigare. Utbildningen blev en riktig ögonöppnare, säger Maria Rapp, distriktssköterska på Tranehälsan i Tranemo.
Fick bra verktyg
De båda distriktssköterskorna kände att de fick bra verktyg med sig från utbildningen och deras kollegor på respektive vårdcentral var positiva till att erbjuda kvinnor med klimakteriebesvär mer hjälp.
− Det fanns inget att tveka på. Vi startade en klimakteriemottagning i slutet av oktober, bara några veckor efter att jag hade gått utbildningen, säger Camilla Jiderhamn.
Båda vårdcentralerna arbetar på liknade sätt utifrån den metod som Lena Rindner har utvecklat.
− De som ringer och tror att de har klimakteriebesvär bokas in direkt till mig. För kvinnor som hör av sig och säger att de inte mår bra, finns en symptomlista som mina kollegor först kan checka av. Om kvinnorna sedan kommer till mig kan jag börja nysta i om det är klimakteriebesvär, säger Camilla Jiderhamn.
Oro, utmattning och värk
För att utesluta andra sjukdomar görs provtagningar och kvinnorna får också fylla i ett skattningsformulär för olika symtom.
Distriktssköterskorna berättar att kvinnor i klimakteriet kan söka för många olika typer besvär, till exempel sömnsvårigheter, oro, svettningar, utmattning, att de känner sig nedstämda eller har värk.
− Vid samtal med kvinnorna kommer det också ofta fram andra typer av besvär, till exempel urinläckage eller torrhet i underlivet. Det är också vanligt att kvinnor berättar att de inte har någon sexlust, säger Maria Rapp.
Distriktssköterskorna erbjuder alla kvinnor med klimakteriebesvär ett personligt samtal med information, rådgivning och tips på behandlingar. På Tranehälsan har Maria Rapp tillsammans med en personlig tränare även startat upp informationskvällar om klimakteriet i grupper med tio deltagare.
Vissa kan behöva behandling
Första kvällen i januari blev snabbt fullbokad. Ungefär hälften av kvinnorna som var med på informationskvällen bokade också in ett personligt samtal på klimakteriemottagningen.
Maria Rapp berättar att det för en del kvinnor räcker med att få information om klimakteriet och tips på egenvård. Andra kan behöva hormonbehandling med östrogen, för att besvären ska försvinna eller lindras.
− Alla kvinnor kommer förr eller senare i klimakteriet. Det är ingen sjukdom, utan en naturlig del i livet. Vi vill nå ut med att man kan vända sig till sin vårdcentral om man drabbas av besvär, säger Camilla Jiderhamn.
Text: Kristina Karlberg
vgrfokus@vgregion.se
LÄS OCKSÅ: Hon utbildar vårdpersonal om klimakteriet – för att fler kvinnor ska få hjälp
Detta kan du göra för att må bättre under klimakteriet
- Sök hjälp hos din vårdcentral om du vill ha personlig rådgivning om klimakteriet. Här kan du också få information om vilka behandlingar som finns. Vid till exempel svåra vallningar och nedstämdhet som beror på förändringar i hormonbalansen, kan östrogen skivas ut.
- Om besvären inte är lika svåra kan du lindra dem på egen hand, exempelvis genom fysisk aktivitet (konditionsträning och/eller styrketräning), avslappningsövningar, sömn, att avsätta tid för återhämtning och minska kraven på dig själv.
- Vid torrhet och sveda i underlivet har apoteken receptfria läkemedel. Vänd dig till vårdcentralen om besvären kvarstår efter två till tre veckor med behandling.