Fysisk träning ökar livskvaliteten hos äldre. Det säger seniorprofessor Ingmar Skoog, som själv joggar några gånger i veckan och har skrivit en bok med titeln ”70 är det nya 50”. Tidigare i år fyllde han 70, men känner han sig som 50?
Forskning visar att dagens 70-åringar generellt sett har lika friska kroppar och hjärnor som 50-åringar hade för några generationer sedan. Ur det har begreppet ”70 är det nya 50” etablerats.
Att det stämmer intygar Ingmar Skoog, som forskar om äldres liv och hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är föreståndare för Age Cap forskningscentrum för åldrande och hälsa.
Där har forskare följt 70-åringar sedan 1971, i den så kallade H70-studien. Det innebär att de första 70-åringarna i studien var födda 1901.
Ingmar Skoogs bok ”70 är det nya 50” bygger på H70-studien. I den ger han råd som kan bidra till ett friskt och aktivt seniorliv.
– Motion är det första rådet, säger Ingmar Skoog och räknar upp fördelarna med motion för äldre.
Träning förebygger
Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland äldre. Motion förebygger och skyddar våra kärl genom att bidra till bättre blodflöde och cirkulation.
– Kärlen är viktiga för vartenda organ i kroppen. Motion kan minska högt blodtryck och risken för att drabbas av typ 2-diabetes, säger Ingmar Skoog och fortsätter:
– Det andra stora är att träning motverkar inflammation. När vi blir äldre är det vanligt att vi får en låggradig inflammation eftersom cellerna inte är lika fräscha som när vi var yngre. Men om vi motionerar minskar inflammationen. Motion tycks ha någon slags antiinflammatorisk effekt.
Risken att ramla minskar
Andra positiva effekter är att det är lättare att gå ner i vikt, om man behöver det. Träning ger muskler vilket ökar förbränningen av kalorier.
– Och träning skyddar mot osteoporos. Övar du balans och muskelstyrka minskar risken för att ramla och skada sig. Skulle man ändå ramla är det mindre risk att man skadar sig om man är vältränad.
Långsiktigt minskar ett aktivt liv risken för hjärt- och kärlsjukdomar, demens, diabetes, depression och även vissa typer av cancer.
Kort promenad gör skillnad
Om man trots alla goda effekter som motion kan ge tycker det är svårt att komma igång kan det kanske vara en lättnad att höra att den största hälsoeffekten är att gå från helt stillasittande till att röra sig litegrann.
– Det är bättre ju mer du tränar, men den första biten är otroligt viktig. Ska man nå dom som knappast alls rör sig är det där man får börja. En kort promenad om dagen gör skillnad.
Oavsett behöver man inte bli extremsportare. Att träna lite lagom är bäst och allra bäst är att träna något man tycker är roligt, då ökar chansen att man fortsätter med det.
Ett annat sätt att öka träningsmotivationen kan vara att träna tillsammans med andra.
Här kommer satsningar som Senior Sport School väl till pass, menar Ingmar Skoog och föreslår att föreningar som får kommunala bidrag skulle kunna skicka sina ungdomar att instruera äldre, särskilt på äldreboenden.
– Jag har sett att det till exempel finns boxningsträning med 90-åringar. Boxning kan vara en mycket bra träning om den sker på rätt sätt. Ett annat gott exempel är fotbollsförbundets satsning på gåfotboll. Oavsett vad man väljer att träna gäller det att börja försiktigt och öka på träningen successivt.
Rådfråga läkare
Det som eventuellt kan hindra är sådant som ont i knän och leder eller hjärtsjukdom. Men även vid många svåra sjukdomar rekommenderas träning.
– Då bör man rådfråga sin läkare och ta hjälp av en fysioterapeut så att man tränar på ett säkert sätt. Framför allt ska man inte ta ut sig totalt. Det gäller även om man inte har några uttalade hälsoproblem, betonar Ingmar Skoog.
I programmet Studio 65, som sänds i Sveriges Radio P4 och i Sveriges Television medverkar Ingmar Skoog som expert. Ett återkommande tema är motion och hälsa.
– Det märks att intresset för träning bland äldre ökar. Statistik visar att mellan år 2000 och 2014 ökade antalet män i 70-årsåldern som tränar regelbundet från 4 till 44 procent. Och antalet jämnåriga kvinnor ökade från 2 till 29 procent. Det handlar om att skapa en kultur där träning och rörelse blir en naturlig del av livet, oavsett ålder.
Hur går det då med hans egen kondition, känner han sig som 50 när han är ute och joggar?
– Jag tillhör dem som tränar regelbundet men på sistone har jag varit mycket på resande fot och då har det blivit lite si och så med motionen. Jag blir trött och tappar i energi när jag inte rör på mig, säger Ingmar Skoog och fortsätter:
– När jag var i 40-årsåldern kunde jag göra uppehåll med att springa i ett år och ändå klara milen på 55-60 minuter när jag började igen. Om jag nu håller upp med att springa ett par veckor är det nästan som att börja från början. Men bortsett från det så känner jag mig inte som när jag själv var 50. Jag känner mig mycket yngre nu.
Text och bilder: Anna Rehnberg
vgrfokus@vgregion.se