Allt färre patienter måste stanna kvar på sjukhuset när de är klara för utskrivning. Så ser det ut på samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen (VGR) sedan en ny lag började gälla förra året.
Tidigare var det inte ovanligt att vårdplatser motsvarande en eller flera vårdavdelningar var upptagna av patienter som var klara att skrivas ut från sjukhusen. De låg kvar i väntan på att kommuner och primärvård förberedde för den fortsatta vården hemma. Nu har utvecklingen när det gäller så kallade utskrivningsklara patienter brutits.
Sedan den nya samverkanslagen och överenskommelsen med kommunerna började gälla 2018 har antalet utskrivningsklara patienter som ligger kvar på sjukhus minskat dramatiskt. Minskningen gäller samtliga sjukhus i VGR.
I NU-sjukvården till exempel, handlar det om en halvering. Det är framför allt bra för patienterna som inte behöver vara kvar på akutsjukhuset längre än nödvändigt. Istället kan de få fortsatt vård och omsorg i sin hemmiljö. Men det påverkar även medarbetarnas arbetsmiljö positivt när de kan fokusera på de patienter som behöver sjukhusets resurser.
Bättre rutiner och arbetssätt
I sommar har NU-sjukvården under en genomsnittlig vecka haft 23 färre utskrivningsklara patienter kvar på sjukhuset, jämfört med förra sommaren. Förklaringen tros vara att rutiner och arbetssätt fungerar bättre mellan sjukhus, primärvård och kommuner, sedan den nya samverkanslagen trädde i kraft förra året.
– Det här visar vilka positiva effekter vi kan få när alla utgår från patientens behov och vi får samarbetet mellan olika vårdaktörer att fungera, säger Magnus Söderbergh, chefläkare i NU-sjukvården.
– Det är glädjande att se att skillnaderna är så stora. Vi har börjat hitta bästa vägen fram. Samtidigt är det viktigt att vi fortsätter arbetet, för det finns fortfarande brister kvar som vi behöver jobba vidare med, säger Mats Dahl, primärvårdschef i Närhälsan.
Färre fel och förseningar
Förutom att trycket på sjukhusets vårdplatser minskar när antalet utskrivningsklara patienter blir färre, leder det bättre samarbetet också till att det blir färre fel och förseningar vid vårdens övergångar, mellan sjukhuset, kommunen och primärvården.
– Allt hänger ihop på ett bättre sätt och vi har hittat samarbetsytor som löper över tid. Idag träffas vi kontinuerligt och inte bara när det blir problem. Det gör att vi hjälps åt och har lättare att hitta lösningar, säger Eva Andersson, förvaltningschef i socialförvaltningen i Lysekils kommun.
Finns brister
Tobias Nilsson är chefsstrateg i VGR:s arbete med omställningen av vården och håller ihop VGR:s arbete kring samordning med andra vårdgivare.
– Det är jättepositivt att vi ser en minskning i antalet patienter som ligger kvar längre än nödvändigt på sjukhusen. Men vi behöver också säkerställa att det sker en bra överlämning mellan sjukhusen och kommunerna och vårdcentralerna när patienterna behöver det, säger han.
Enligt Tobias Nilsson finns det fortfarande brister att jobba med när det gäller den samordnade individuella planeringen (SIP). Den görs tillsammans med de patienter som har behov av insatser från både region och kommun i samband med att patienter skrivs ut och lämnar sjukhuset.
– Vi är medvetna med vårdens utmaningar när det kommer till att byta vårdform och vårdnivå. Där jobbar vi bland annat med distansmöten så att planeringen kan göras digitalt istället för att representanter för flera vårdgivare ska behöva ta sig till ett fysiskt möte, berättar Tobias Nilsson.
Läs också: Många fördelar med vårdplanering via video
Text: Bodil Järnerot, Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se