En bruten handled kan bero på ett fall – men också på att patienten lever i en våldsam relation. I veckan fick två ortopeder på Sahlgrenska Universitetssjukhuset pris för sitt arbete med att upptäcka och hjälpa våldsutsatta kvinnor.
Allt började hösten 2020, när överläkaren Mikael Sundfeldt och ST-läkaren Karin Svensson Malchau gick en jour tillsammans, och tog hand om en misshandlad kvinna som kom till Sahlgrenskas akutmottagning med allvarliga skador.
– Det var ett ovanligt fall, för hon hade blivit misshandlad av sina tjejkompisar. Men det fick oss att börja fundera på vad vi egentligen gör inom vården för att upptäcka och hjälpa kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer, berättar Karin Svensson Malchau.
Hon började leta efter artiklar om patientgruppen: våldsutsatta kvinnor som söker vård för ortopediska skador. Hon hittade inte speciellt mycket, och tillsammans med Mikael Sundfeldt bestämde hon sig för att ta reda på hur det egentligen såg ut på Akutmottagningen Mölndal.
Dit kommer nämligen alla patienter från Storgöteborg med akuta ortopediska skador.
– Vår hypotes var att ortopediska skador kan vara en indexskada, vilket betyder att första gången dessa kvinnor söker vård så beror det på skador på rörelseapparaten som har orsakats av våld. Vi ville veta hur vanligt detta är och hur vi kan hjälpa kvinnorna, säger Mikael Sundfeldt.
Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld
Varje år söker cirka 14 000 kvinnor över 18 år ortopedisk vård på Akutmottagningen Mölndal. Karin Svensson Malchau och Mikael Sundfeldt sökte, och fick, forskningsmedel för en studie med sikte att screena kvinnliga patienter för våld i nära relation.
Akutmottagningens höga arbetsbelastning och andra svårigheter gjorde att bara 1 366 kvinnor blev tillfrågade under ett års tid. Av dessa kvinnor var det 1 av 65, alltså 21 kvinnor, som uppgav att skadorna berodde på våld i nära relationer. 100 kvinnor, alltså 1 av 14, uppgav att de hade upplevt våld i en nuvarande nära relation.
Med våld menas i den här kontexten både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Alla våldsutsatta erbjöds kontakt med kurator varav 23 tackade ja.
– Vi visste redan från början att vi inte bara kan fråga, utan också måste ha en fungerande vårdkedja. Kuratorerna har varit fantastiska och engagerade, men vi önskar att vi hade kunnat erbjuda tider direkt på akuten, eller åtminstone dagen efter. När kvinnorna söker vård finns ett teoretiskt fönster då de är mer mottagliga för hjälp. Det fönstret stängs väldigt fort, säger Mikael Sundfeldt.
Unik möjlighet att göra en insats
– Studien har brister, men kontentan är att våld i nära relationer förekommer bland akutmottagningens patienter och sannolikt finns det en underrapportering. Att 1 av 14 lever i en relation med våld är alarmerande, även om vi sedan tidigare visste att var fjärde till femte kvinna i Sverige någon gång under livet kommer att utsättas för våld. Inom vården har vi en unik möjlighet att göra en insats och den måste vi ta vara på, säger Karin Svensson Malchau.
Fanns det någon särskild skada som många av kvinnorna hade, och som akutmottagningen behöver vara extra uppmärksam på?
– Som ortoped lär man sig att en typ av underarmsbrott kan vara en avvärjningsskada eftersom man håller upp armen för att skydda ansiktet. Detta anses vara en typisk kvinnomisshandelskada. Vi hittade inga sådana skador, det finns inget som är typiskt, säger Mikael Sundfeldt.
– Det vi såg var att benbrott i händer var lite vanligare än andra benbrott, men vi hittade inget skademönster. Kvinnorna kunde också vara vilka kvinnor som helst, vi såg inget socialt mönster, säger Karin Svensson Malchau.
Vill införa arbetssättet brett
Det har inte varit lätt att införa arbetssättet under studieperioden. Snarare tvärtom. Enligt de två ortopederna beror det delvis på en redan pressad arbetsmiljö, men också på att det saknas en kultur och tradition att fråga efter våld i nära relation.
Nu försöker Sundfeldt och Svensson Malchau införa arbetssättet med screening och kuratorskontakt som del i rutinsjukvården på Akutmottagningen Mölndal. De två ortopederna vill ta fram en sjukhusgemensam rutin och att alla patienter på sikt ska få frågor om våld – även män.
I ett längre perspektiv vill Sundfeldt och Svensson Malchau införa arbetssättet på alla akutmottagningar i Västra Götalandsregionen (VGR).
– Varje år dödas uppemot 16 kvinnor av män som de har eller har haft en relation med. Vi tror att vi på akutmottagningarna kan göra skillnad genom att ställa frågor och erbjuda hjälp, säger Mikael Sundfeldt.
Text: Maja Larsson
vgrfokus@vgregion.se
Texten publicerades ursprungligen i SahlgrenskaLiv.
VGR:s jämställdhetspris
Västra Götalandsregionens jämställdhetspris på 50 000 kronor delas ut årligen till en medarbetare eller verksamhet som på ett framgångsrikt sätt arbetat med jämställdhet under året. Priset har sedan något år tillbaka olika teman, i år har det varit ”våld i nära relationer” och ”psykisk ohälsa” och därmed delades två pris ut på vardera 25 000 kronor.
Jämställdhetspriset på temat våld i nära relationer tilldelades Karin Svensson Malchau och Mikael Sundfeldt, verksamhetsområde ortopedi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Årets pristagare på temat psykisk ohälsa tilldelades Anke Samulowitz vid Kunskapscentrum för jämlik vård.
Dessutom delades ett hållbarhetspris ut, det gick till Folktandvården i Mellerud.
Alla tre priser delades ut i samband med regionfullmäktige i Vänersborg den 9 april.
Om studien
Studien pågick i ett års tid och inkluderade 1 366 patienter. Alla var kvinnor över 18 år som pratade svenska, engelska eller arabiska. Frågeformuläret gick ut på att ta reda på om skadorna de hade var orsakade av våld i en nära relation. De som svarade ja erbjöds kontakt med en erfaren kurator.