Bild på ett barn där man bara ser ögat som tittar ut genom ett hål i en kartong.
85 000 barn i Västra Götaland riskerar att fara illa och hälso- och sjukvården har en viktig roll i att upptäcka barnen. Foto: Pixabay

Nästan vart fjärde barn kan någon gång ha blivit utsatt för fysiskt våld av en närstående vuxen visar en rapport från Allmänna Barnahuset. I Västra Götaland handlar detta om ca 85 000 barn som riskerar att fara illa. Hälso- och sjukvården har en viktig roll att upptäcka utsatta barn och det är något Västra Götalandsregionens, VGR, särskilda Barnskyddsteam jobbar med genom att stötta hälso- och sjukvårdspersonal.

– Det finns ett enormt kunskapsbehov. Vår egen behovsanalys, med 500 svar från vårdpersonal i VGR, visar att över 90 procent av de svarande känner sig osäkra kring processen när barn far illa. Många vet inte vad som gäller och hur man ska gå tillväga för att göra en orosanmälan, säger Ulla Strandner, barnmorska och vårdenhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

En orosanmälan är det vanligaste sättet att uppmärksamma kommunernas socialtjänster om att ett barn far illa. Generellt ökar orosanmälningarna och utöver polisen och skolan är det framför allt hälso- och sjukvården som upptäcker barnen. I Göteborg som exempel kom mer än var femte anmälan om barn upp till 6 år från hälso- och sjukvården.

– Det vi önskar är att bryta en ond cirkel, det är inte sällan att om ett barn far illa så har även föräldern farit illa i sin tur, en gång i tiden. Många som har svårt att hantera sitt föräldraskap vittnar om det här. Här gäller de att bryta de onda cirklarna så att barnet får en bra framtid.  Då finns det möjlighet att det kan blir en förändring i familjen, säger Johanna Räntfors, överläkare barnkirurgen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Bild på VGR:s barnskyddsteam. Ulla Strandner, Johanna Räntfors, Lina Ljung Roseke och Godfried van Agthoven.
VGR:s barnskyddsteam. Ulla Strandner, Johanna Räntfors, Lina Ljung Roseke och Godfried van Agthoven.

Utbildar offentlig och privat vårdpersonal

Johanna och Ulla arbetar i VGR:s Barnskyddsteam tillsamman med Lina Ljung Roseke, enhetschef/psykolog Regionhälsan Södra Älvsborg och Godfried van Agthoven, överläkare barn- och ungdomsmedicin på Skaraborgs sjukhus, Skövde. Sedan starten 2015 har teamet erbjudit stöd och utbildat framför allt vårdpersonal inom hälso- och sjukvården i VGR.

Om vårdpersonal misstänker att ett barn far illa råder anmälningsplikt och en orosanmälan måste göras.  Finns det en misstanke om brott görs dessutom en polisanmälan och i svåra fall sker allt arbete parallellt. Sjukvården gör en medicinsk utredning, socialtjänsten startar sin utredning för att se om barnen behöver skyddas och kanske omhändertas och polisen står för den rättsliga processen.

– Det gäller att ha väldigt bra kommunikation mellan myndigheterna och det här var något som tidigare inte fungerade så bra innan barnskyddsteamet kom igång, säger Johanna Räntfors.

Tecken att hålla utkik efter

För vårdpersonal och andra som kommer i kontakt med barn gäller det att hålla utkik efter tecken som kan tyda på att barnet far illa. Till exempel:

  • Stämmer föräldrarnas historia med skadan?
  • Vad är det för typ av skador, är de rimliga för ett barn? Till exempel, att spädbarn har skador i mun, hals och på huvudet är inte normalt.
  • Att barnets medicinska behandling inte sköts.
  • Små barn som inte ökar i vikt, är ett vanligt tecken på omsorgssvikt.
  • Barn som inte får den omvårdnad den behöver med till exempel mat, hygien och kärlek.
  • Barn med smärtsyndrom och självskadebeteende kan ha varit utsatta för någon form av misshandel.

– På barnakuten på Drottnings Silvias Barn- och Ungdomssjukhus startade ett arbete i våras där mottagande vårdpersonal håller utkik efter olika tecken av att barnet kan/ eller farit illa. Vid misstanke om misshandel markeras det i en ruta på akutjournalen för att uppmärksamma personal som tar över vårdarbetet. Det har lett till att orosanmälningar ökat med 50 procent, berättar Johanna Räntfors. Det är viktigt att ha ett barnperspektiv och även förstå situationen utifrån barnets eget perspektiv, fortsätter hon.

Nödvändigt att få med cheferna

Barnskyddsteamet arbetar även med att stötta och bygga upp lokala barnskyddsteam. Det finns på sjukhuset i Skövde och på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus finns en ”Barn som far illa”-grupp som önskar att bli ett lokalt Barnskyddsteam, dessutom är verksamhet planerad på Norra Älvsborgs sjukhus. Framtida projekt är bland annat att försöka erbjuda en webbutbildning till all personal inom Västra Götalandsregionen. En annan förhoppning är att nå fler chefer inom VGR.

– Det är tyvärr få chefer som är med och lyssnar när vi är ute och föreläser men de gånger cheferna är med har det direkt lett till en dialog kring hur man kan jobba vidare med barnskyddsfrågorna. Man börjar direkt fundera kring lokala riktlinjer, skissa på planeringsdagar, chefen blir snabbt medveten om att barnskyddsarbetet behöver förbättras, säger Johanna Räntfors.

För att nå cheferna anordnar Barnskyddsteamet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV, en stor chefkonferens 6 december. Konferensen som heter “Ditt ansvar som chef när barn far illa” ska ge chefer och arbetsledare såväl teoretiska som praktiska verktyg att använda när barn far illa.

Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se


Fakta:

Läs mer om Barnskyddsteamet via denna länk.

Länk till 1177.se om när barn far illa.

Chefskonferensen “Ditt ansvar som chef när barn far illa”, 6 december, 08:30-16:30, Göteborg: Länk till inbjudan (PDF).

Länk till Allmänna Barnahusets rapport från 2016.

Läs även: