Foto: Anna Rehnberg

När Terje Skomedal var 11 år gammal fick han spela fiol i norsk TV. Då drömde han om att en dag få spela i Berlinerfilharmonikerna. Vad han inte visste, var att drömjobbet väntade i Göteborg.

Och visst låter det lite drömlikt när han berättar om känslan av att vara en av 109 musiker i den stora symfoniorkestern. Hur det på en konsert kan kännas som att sitta på en jättestor våg som sköljer över ett landskap. Hur han är en del av något större.

– Efter en konsert känner jag mig alltid glad, och lite tom. Men att jag samtidigt fyllt på batterierna. Det är som en slags terapi som jag får gratis i jobbet, säger Terje Skomedal.

Mer tid att öva

När vi träffar Terje Skomedal är han nyss hemkommen från Japan, från det som skulle ha blivit en tvåveckors turné, men som blev inställd samtidigt som orkestern landat på japansk mark. Tillbaka i Sverige började också det svenska kulturlivet att stänga ner i takt med nya rapporter om smittspridning av coronaviruset. Vardagen som musiker är sig inte riktigt lik, men en fördel är att han nu kan ta vara på tiden och öva mer på egen hand.

Foto: Anna Rehnberg

I normala fall är vardagen för en symfoniker ganska inrutad. En arbetsvecka mynnar oftast ut i en konsert på torsdagskvällen, följt av en eller två ytterligare konserter på fredag, lördag. Nästa vecka börjar orkestern repetera ett nytt verk, följt av konsert på torsdag och så vidare. Det innebär att varje musiker behöver komma väl förberedd till veckans första orkesterrepetition på måndag. Den gemensamma repetitionstiden ska användas till att få en samspelt orkester och att få fram ett konstnärligt uttryck tillsammans med dirigenten.

Musiker är lagspelare

– Det är tufft, för det ställer stora krav på förberedelser, när vi gör så mycket nytt hela tiden. Det är inte som på operan eller teatern där man har samma repertoar i månader.

Terje har dessutom ett extra ansvar som en av två stämledare för andrafiolerna. Inför varje nytt verk behöver han studera noterna ordentligt och skriva in hur han och hans 15 kolleger i stämman ska föra stråkarna. När de ska gå uppåt och när de ska gå neråt, för att det ska se enhetligt ut när det blir dags för konsert. Ibland behöver han också samla sin stämma för att öva separat.

I en symfoniorkester är varje musiker en lagspelare. De 16 andrafiolerna ska låta som ett gemensamt instrument, inte som lika många solister.

Italiensk barockensemble

–  Att spela med andra är ett hantverk i sig. Man måste lyssna på de andra instrumenten samtidigt som man har distans till sitt eget spel och tänker på att det ska passa ihop med de andra, säger Terje Skomedal.

Förutom att jobba med det ordinarie konsertprogrammet behöver en symfoniker jobba med sin egen musikaliska utveckling. Terje övar mycket hemma, till exempel skalor, etyder (övningsstycken) och annan repertoar. Vissa veckor är spelfria och då passar Terje på att ta lektioner, studera ny repertoar och att gästspela i andra orkestrar. Han är till exempel solist i den italienska barockensemblen Cordia och konsertmästare* i symfonikernas egen barockensemble.

Ge och få upplevelser

– Jag behöver både lagspelandet i den stora symfoniorkestern och de mindre sammanhangen för att utvecklas som musiker. I en mindre ensemble utvecklar jag min egen musikalitet mer och får en annan typ av inspiration.

Hans drivkraft är att både ge och få upplevelser. Att ge konstupplevelser till människor – för att musiken tar en genväg till våra känslor och gör oss berörda utan att vi behöver förklara varför.

– I konsertögonblicket får jag vara i ett enda stort nu, med 100 procent fokus och bara känna hur musiken flyger i väg.

Terje drömmer inte längre om en plats i Berlinerfilharmonikerna. För han har hittat sin plats. Nu har han varit i Göteborg i tio år och har sin familj här; hustrun Lene som också  är musiker, och hans son Alvin, 7, som gärna spelar fiol.

– Jag är väldigt nöjd med hur jag har det nu. Jag får spela i en bra orkester i en trevlig stad med trevliga kolleger. Mer kan jag inte önska mig, säger Terje Skomedal.

Text: Anna-lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se

Fotnot: En konsertmästare är dirigentens högra hand och fungerar som en länk mellan dirigenten och orkestern, att jämföra med en lagkapten i ett fotbollslag.

Läs också våra andra yrkesporträtt:
Astrid är regionutvecklare i Bryssel – vill skapa ett bättre samhälle 
Anton fann drömjobbet – och en arkeologisk sensation
Elna möter döden varje arbetsdag – både vackert och naturligt


 

Att bli en av Göteborgs Symfoniker

Musikhögskola är ett minimikrav. Utöver det har de flesta som söker ytterligare musikutbildningar och erfarenhet av att spela i större orkestrar.

Den slutliga uttagningen görs via provspelning av på förhand bestämda verk.

Terje Skomedals väg till jobbet gick via musikgymnasium, musikhögskola i Oslo, några år som frilans, ett år i Norrlandsoperans orkester och musikhögskola i Luzern (Schweiz). Han var 29 år när han fick jobbet som andreviolinist och har nu alltså varit en del av orkestern i tio år.

Göteborgs symfoniker

Orkestern består av 109 musiker. Sedan 1997 är Göteborgs symfoniker också Sveriges nationalorkester.

Orkestern ger omkring 100 konserter varje år, oftast i Göteborgs konserthus eller Vara konserthus. De gör också internationella turnéer.

Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen

Länk till Göteborgs symfoniker

Lyssna på Göteborgs symfoniker på GSOplay