Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Det är mörkt i operationssalen för att äggen ska hålla sig så bra som möjligt och sedan snabbt kunna levereras till laboratoriet för befruktning. (Bilden är arrangerad) Foto: Anna Rehnberg

Sandra är barnmorska med uppdrag att hjälpa barn att bli till

Varje år föds cirka 700 barn efter att föräldrarna fått hjälp av Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU).
– Det är fantastiskt att få vara med och göra det omöjliga möjligt, säger barnmorskan Sandra Kvarnström.

På Reproduktionsmedicin jobbar idag ungefär femtio personer – barnmorskor, läkare, undersköterskor, embryologer, biomedicinska analytiker, kuratorer och administrativ personal – med uppgiften att hjälpa människor få barn.

I Sandras yrkesroll ingår allt från att ta emot det första telefonsamtalet till att vara i operationssalen när äggen tas ut.

Slumpen styrde yrkesvalet

Egentligen var det en slump att Sandra blev barnmorska. Hon hade jobbat som sjuksköterska på både medicin- och ortopedklinik och ville läsa vidare. Valet stod mellan intensivvård, anestesi (narkos) och barnmorska.

– Jag kom in på alla tre utbildningarna, men då var det faktiskt min mamma som sa att hon tyckte jag skulle passa som barnmorska.

När hon kom ut på praktik och fick vara med om sin första förlossning visste hon.

– Det var en helt ny värld som öppnade sig för mig. Stämningen i rummet var så positiv och att få dela föräldrarnas oerhörda glädje över att få möta sitt lilla barn var en sådan upplevelse. Sedan dess blev jobbet aldrig någon vardag när jag fick vara med och dela så stora livshändelser!

Nytt jobb – ny värld

Samtidigt var jobbet tufft och stressigt med oregelbundna tider i en period som Sandra själv bildade familj. Då fick hon tips om ett nytt jobb på Reproduktionsmedicin.

Till sitt nya jobb tog Sandra med sig all sin tidigare erfarenhet från både fantastiska och svåra förlossningar och från att möta människor i smärta, tårar, lycka och ibland också sorg. Med andra ord hade hon byggt upp en förmåga att möta människor i alla känslolägen – från eufori till djupaste förtvivlan.

– De som kommer hit har slitits mellan hopp och förtvivlan i flera år. Ovissheten är nog värst, för de väntar ju på något som de inte vet om det kommer. Och sedan, om det inte lyckas, att komma till beslutet att faktiskt ge upp och komma vidare i livet.

Sandra har hämtat spermier på laboratoriet inför en insemination. Lina Barbunopulos är certifierad embryolog och kontrollerar i mikroskopet att spermierna som tinats upp ser bra ut. Foto: Anna Rehnberg

70 procent får barn

Men de flesta (cirka 70 procent) som kommer till Reproduktionsmedicin får en bebis till slut.

Vid en IVF-behandling plockas ägg ut ur kvinnans äggstockar och befruktas utanför kroppen. Sandra visar oss operationssalen där ägguttagen sker flera gånger om dagen. Vid en IVF-behandling har paren möjlighet att göra upp till tre ägguttag. Ofta går det att plocka ut flera ägg vid varje tillfälle.

Det är mörkt i salen när äggen tas ut. En läkare tar ut äggen, medan Sandra övervakar blodtryck, ger smärtlindring och lugnar. En undersköterska assisterar läkaren och en embryolog är redo vid mikroskopet att direkt efter ingreppet leta efter äggen i mikroskop. Sedan följer äggen med till laboratoriet där befruktningen sker.

När äggen befruktats får de ligga i värmeskåp några dagar för vidare utveckling. Man väljer därefter ut ett fint embryo som återförs till kvinnans livmoder. Om det finns fler embryon av god kvalitet fryses dessa in och kan användas vid senare försök.

– Patienterna får använda alla sina embryon om de vill. Det kan bli många försök, men vilken lycka det är att ta emot ett telefonsamtal från ett par som äntligen lyckats efter många försök!

Sandra Kvarnströms roll vid ett ägguttag är att smärtlindra, lugna och se till att patienten mår bra. En läkare gör själva uttaget. Man tömmer vätskan från de äggblåsor som mognat fram under hormonstimuleringen (som patienten fått göra under ett par veckor innan ingreppet). En embryolog sitter sedan redo att börja leta efter äggen i mikroskop. (Bilden är arrangerad). Foto: Anna Rehnberg

Donationsbarnmorska

Som barnmorska på Reproduktionsmedicin har Sandra en mängd olika uppgifter – telefonrådgivning, provsvarshantering, planering av behandlingar, inseminationer, smärtlindring vid ägguttag eller spermieuttag (när män inte har några spermier i sin sädesvätska kan de ha fungerande spermier i testiklarna) för att nämna några.

Nu har Sandra varit på Reproduktionsmedicin i nästan tio år. Hennes specialistområde är donationer och då jobbar hon med både kvinnor och män. Under dessa år har mycket hänt inom lagstiftningen.  Numera kan även ensamstående få hjälp att få barn och sedan 2019 är dubbeldonation tillåtet – vilket innebär att både ägget och spermien i ett embryo kommer från utomstående donatorer.

Sandra gillar särskilt  mixen mellan det naturvetenskapliga, juridiska och mötet med människan.

– Reproduktionsmedicin är ett jättespännande medicinskt område där det kommer ny forskning och nya metoder hela tiden. Samtidigt är det mötet med människorna som kommer hit som är det största. Att jag faktiskt får vara med och göra skillnad!

Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se

Telefonrådgivning ingår i Sandras jobb som barnmorska på Reproduktionsmedicin. Hit kommer det första samtalet från par som undrar vad de kan göra om de länge försökt få barn men inte lyckats. Foto: Anna Rehnberg

Fakta Reproduktionsmedicin SU

  • Väntetiden för par som väntar på att få komma på ett första besök inför en IVF-behandling är idag 7–8 månader.
  • Cirka 70 procent av alla som genomgår behandling får ett barn.
  • 700 barn per år föds efter behandling på Reproduktionsmedicin.
  • 1200 ägguttag görs per år.
  • 1800 insättningar av embryon görs per år.

Yrket: barnmorska

En barnmorska jobbar med sexualupplysning, mödravård, förlossning och gynekologi. Det finns också specialområden, som Sandra Kvarnström i texten som är donationsbarnmorska.

För att bli barnmorska behöver du först ha en avslutad sjuksköterskeutbildning (treårig högskoleutbildning) och ha arbetat minst ett år, innan du specialiserar dig och studerar ytterligare 1,5 år till barnmorska.

Läs också våra andra yrkesporträtt:
Astrid är regionutvecklare i Bryssel – vill skapa ett bättre samhälle 
Anton fann drömjobbet – och en arkeologisk sensation
Elna möter döden varje arbetsdag – både vackert och naturligt
I symfoniorkestern får Terje gratis terapi på jobbet
Brian skapar ordning i trafikkaoset
Rammakare – ett hantverksyrke med många utmaningar
Medicintekniker- yrket för dig som gillar apparater och människor